Den är bara några centimeter lång, den lilla stickade textilprototypen med ändar i koppar som forskaren Nils-Krister Persson håller upp.
– Vi har lyckats göra textilier som båda kan röra på sig och utöva en kraft, berättar han.
Tyget som har tagits fram av forskare vid Högskolan i Borås och Linköpings universitet är egentligen som en konstgjord muskel. Den är beklädd med elektriskt ledande polymer som man leder en elektrisk spänning igenom vilket skapar en svällningseffekt på mikroskopisk nivå som kan liknas med en muskeleffekt.
– Muskler är gjorda av muskeltrådar. Textil jobbar inte med något annat än trådar. Alltså borde man kunna kombinera de två områdena, säger Nils-Krister Persson som är docent vid Högskolan i Borås.
Exoskelett av textil
Än så länge är textilen enbart i forskningsstadiet och det är en aning för tidigt att börja spekulera i när det skulle kunna bli tillgängligt för allmänheten. Förhoppningen är dock att det ska kunna användas i framtiden på samma sätt som så kallade exoskelett, vilket kan beskrivas som ett skelett utanpå kroppen. Sådana kan idag hjälpa människor att röra sig på sätt de annars inte skulle klara av.
Tekniken har de senaste åren gått fort fram och idag kan människor med funktionsvariationer gå eller använda sina armar med hjälp av innovationerna. Problemet med exoskeletten är dock ofta att de är stora, tunga robotliknande dräkter.
– Sådana hjälpmedel som finns idag är väldigt klumpiga. De kallas för exoskelett vilket antyder att de är väldigt tunga, de låter mycket. Tänk att göra det till ett mjukt tyg istället. Att hjälpa människor som har svårt att lyfta en hand till exempel. Fast man gör det med ett tyg som är ett klädesplagg, säger Nils-Krister Persson.
Mer än bara hjälp
Tanken med textilen är alltså att hjälpa dem som har svårt att gå eller lyfta föremål men det skulle teoretiskt sett också gå att använda även för personer som bara vill öka sin muskelstyrka.
Du är inte orolig för att det här kommer att tas över av militären för att skapa ”supersoldater”?
– Vi har inte de ambitionerna i alla fall. Man ser det i andra sammanhang och i andra länder, inte just den här tekniken eftersom vi är först med den, men liknande faktiskt. Vi är inte intresserade av den tanken i alla fall, säger Nils-Krister Persson.