Apolemia uvaria, som arten egentligen heter, har även ställt till problem i Norge. De långa trådarna orsakar brännskador hos fiskar som får infektioner eller täpper igen gälarna på dem så att de inte kan ta upp syre.

I förra veckan fick tusentals laxar sätta livet till efter att arten kommit in i fiskodlingar i Nordnorge, skriver Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet i ett pressutskick.

– Det blir jobbigt för laxen och säkert ekonomisk katastrof för odlaren, säger Christin Appelqvist som är forskare och marinbiolog på Tjärnö laboratorium.

Är en typ av rörmanet

Djuret tillhör rörmaneter och liknar en koloni där identiska individer krokas samman till en lång gemensam sträng. De fördelar arbetsuppgifter – delar av kolonin simmar, andra plockar upp mat och andra producerar könsceller. De kan även när som helst lämna gruppen och starta en ny koloni.

Havssnöret har även förmågan till bioluminiscens, precis som mareld.

Varifrån kommer djuret?

– De finns ute i Atlanten, både vid vattenytan och ned på tusen meters djup och så nu förde strömmarna dem in till vår kust, säger Christin Appelqvist.

1997 kom den första rapporten om att det trassliga havssnöret setts, sedan dess har arten ökat längs norska kusten.

Klimatförändringar kan vara orsaken

Forskare tror att klimatförändringarna kan vara en orsak till att djuren dykt upp längs med Västkusten och att de trivs bäst i ett surare hav med lägre PH-värde.

– Att PH-värdet sjunker i havet kan gynna de här gelébildande djuren som inte har ett kalkskelett, säger marinbiologen Christin Appelqvist.