Sen 90-talet har vi i Västra Götaland gemensamt lyckats minska koldioxidutsläppen med 15 procent. Ett arbete med att införa mer energieffektiva bostäder och utbyggnad av fjärrvärme har bidragit till denna minskning.

Men om Preem går vidare med utbyggnaden av oljeraffinaderiet i Lysekil så kommer nivåerna av koldioxidutsläpp att öka mycket kraftigt.

– Samtliga minskningar som gjorts sen 1990 kommer att ätas upp, och det är klart att det är oroande om vi går mot en sådan utveckling, säger Monique Wannding, enhetschef vid miljöskyddsavdelningen vid Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Oljan ska renas

Att Preem vill utöka sin verksamhet beror bland annat på att miljöreglerna för fartygs oljeanvändning har skärpts. Den smutsiga restolja som tidigare drev fartygen ute till havs måste nu renas om den ska användas, det är detta Preem ansökt om att få göra.

Preems oljeproduktion är enligt de själva en av de mest koldioxideffektiva som finns i branschen.

– Vi kommer att se till att det är så även i framtiden med en utökad produktion, säger Peter Abrahamsson, raffinaderichef på Preem.

Gratis att släppa ut

Nu finns det ju ett ekonomiskt styrmedel för att minska utsläpp av växthusgaser som kallas utsläppsrätter. Det går ut på att företag som släpper ut mycket koldioxid får kompensera för det genom att betala för utsläppsrätter.

Men de företag som anses vara tillräckligt koldioxideffektiva är undantagna från det här.

– Viss fri tilldelning får industrin, säger Peter Abrahamsson, vid Preem.

Och eftersom Preem jämfört med andra raffinaderier är koldioxideffektiva, så behöver de inte betala någonting alls i dagsläget. Och det gäller även om de utökar verksamheten.

”Lönsamt bara om det är gratis”

En som är kritisk till detta system är Tomas Kåberger, av regeringen utsedd medlem av Klimatpolitiska rådet, vars uppgift är att utvärdera regeringens klimatpolitik och de underlag den bygger på.

– Om det är gratis att utöka utsläppen är det möjligt att denna investering framstår som lönsam. Men om man får betala vad utsläppsrätterna kostar, i dag 20-30 euro per ton, då framstår denna investering som svår att rättfärdiga ekonomiskt, säger Tomas Kåberger till SVT Nyheter Väst.

Vid länstyrelsens miljöenhet kan man inte göra så mycket mer än att prata med de inblandade parterna.

 – Vi påtalar för regeringen att vi ser ett behov för mer styrmedel på det här området, säger Monique Wannding, vid länsstyrelsen.