En person går framåt på en träbro som sträcker sig genom ett öppet landskap, med solnedgången i bakgrunden. Omgivningen består av högt gräs och buskar.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I videon berättar Hjalmar Laudon från SLU om forskningen som bedrivs på Stormyren utanför Vindeln som visar att återställning av våtmarker kan innebära en ökning av utsläpp av växthusgaser. Foto: Fredrik Israelsson, SVT

Återställning av våtmarker ger utsläpp av metan: ”Ganska stark växthusgas”

Publicerad

Återställning av våtmarker är inte alltid bra ur ett klimatperspektiv. Nu varnar forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, för de utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan som kan uppstå när utdikade områden återställs.

Att restaurera utdikade våtmarker har lanserats som en viktig klimatåtgärd och något som kan hjälpa Sverige att klara klimatmålen.

Samtidigt är det känt att klimatnyttan är begränsad även om så kallad återvätning ofta är bra för naturen och den biologiska mångfalden.

Återställning ökar växthusgas

Nu har forskare på SLU i Umeå sett att återställda våtmarker också kan innebära att utsläppen av växthusgaser ökar.

– En konsekvens av att man återväter är att man kan öka avgången av metan som också är en ganska stark växthusgas, säger Hjalmar Laudon, forskare på SLU.

Det är studier på Stormyren i närheten av Vindeln som visat på utsläppen av metangas.

Marginell effekt i stora delar av landet

Forskningen visar också att begränsningen av koldioxidutsläpp från återställda tidigare utdikade våtmarksområden är marginell i de norra och mellersta delarna av landet. Åtgärder i de områdena är förhållandevis meningslösa ur ett klimatperspektiv menar man på SLU.

– Då ska man gå på väldigt mycket mera näringsrika torvmarker, då får man en mycket större effekt på att minska utsläppen, säger Hjalmar Laudon.

Han konstaterar att det då ofta handlar om jordbruksmarker, framförallt i södra Sverige. Marker som samtidigt behövs för livsmedelsproduktion.

Inte rätt väg

Hjalmar Laudon anser inte att man kan räkna hem någon minskning av utsläppen av växthusgaser genom att återställa våtmarker mer än på marginalen.

– Som kortsiktig lösning tror jag inte att det är en väg att gå, då måste vi hitta andra lösningar, säger han.

Återvätning av våtmarker

Återvätning innebär att grundvattennivån i ett våtmarksområde höjs. Det kan ske genom att diken som grävts i syfte att torrlägga våtmarker sätts igen.

Syftet är att avrinningen ska bromsas upp och våtmarksområdet återgår till ett mera ursprungligt skick, vilket innebär positiva effekter för naturen och den biologiska mångfalden.

Återvätning har även lanserats som en åtgärd som begränsar utsläpp av växthusgaser och därmed ha en positiv klimateffekt men de senaste forskningsrönen tyder på att de effekterna är förhållandevis marginella.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.