Under senare år är exemplen många där gruvbolag gått i konkurs utan att det funnits pengar för att städa upp efter verksamheten. Det största exemplet är gruvorna i Blaiken och Svärtträsk i Västerbottens inland, där kostnaderna för att städa upp beräknas till 400 miljoner kronor. Även efter konkurserna för några år sedan för gruvorna i Dannemora och Kaunisvaara saknas pengar för att genomföra den nödvändiga efterbehandlingen, enligt en rapport från Riksrevisionen.

Nya regler ska lösa problemen

Dagens regler löser heller inte problemet med de ofta mycket långa tider som så kallade sulfidmalmsgruvor måste övervakas för att säkerställa att det inte på nytt börjar läcka metaller. Det handlar om tidsperioder på många hundra år. Tanken är att de nya reglerna ska lösa båda dessa problem.

– Utredningen har ett väldigt öppet direktiv. Målsättningen är att säkerställa att det alltid finns tillräckliga belopp för att efterbehandla nedlagda gruvor, säger Björn Dufva, departementsråd vid miljödepartementet.

Enligt Dufva är huvudinriktningen att det berörda bolaget ska stå för kostnaderna.

– I direktiven finns ingen tidsgräns för hur långt fram i tiden bolagens ansvar sträcker sig. Huvudinriktningen är att det är bolaget som ska täcka kostnaderna för de miljöåtgärder som är nödvändiga när gruvan stängts, konstaterar han.