2002
I början av 2002 utbryter en konflikt om förstaplatsen på riksdagslistan. En av ledamöterna i valberedningen, Alireza Mosahafi beskyller flera partikamrater för svågerpolitik och odemokratiska arbetssätt. Striden om förstaplatsen står mellan Ingegerd Saarinen, Åsa Domeij och Jabar Amin.
2006
Gruppledaren Nina Björby petas efter en konflikt inom partiet om hur de tunga uppdragen inom partiet ska fördelas. Alireza Mosahafi tar över, efter vad flera personer i partiet kallar en kupp, eftersom Mosahafi mobiliserat medlemmar för att bli vald. Den interna kampen fortsätter dock och Mosahafi menar att han utsätts för etnisk diskriminering.
2007
Alireza Mosahafi avgår som gruppledare i Umeå. Orsaken är enligt honom att han mobbats av den förra gruppledaren Nina Björby. Maria Fridstjerna hoppar av sitt uppdrag som kommunfullmäktigeledamot i Umeå för att hon känner sig illa behandlad och smutskastad av Mosahafi. Anklagelserna tillbakavisas av Mosahafi, som i sin tur känner sig mobbad av Fridstjerna.
Av de tio första namnen på partiets kommunlista har nu hälften hoppat av och på mindre än ett år har man tappat en fjärdedel av sina medlemmar på grund av de interna bråken.
Flera medlemmar i partiet menar att grundorsaken till bråken är att Thomas Nihlén fått länets riksdagsplats istället för Jabar Amin och att Amin därför fört fram Alireza Mosahafi till flera tunga poster. Jabar Amin slår tillbaka och menar att det riktiga problemet är att Alireza Mosahafi utsatts för mobbning.
2008
Nina Björby har tröttnat på tjafset i Miljöpartiet i Umeå och blir istället socialdemokrat. Några veckor senare hoppar även Maria Fridstjerna över till Socialdemokraterna.
2010
Alireza Mosahafi vinner förstaplatsen på listan till kommunfullmäktige, men lämnar över den till Nanny Ålander. Detta för att främja jämställdheten enligt Mosahafi. Efter valet hölls sedan en omröstning om posten som gruppledare, en omröstning som Nanny Ålander vann mot Alireza Mosahafi och Nasser Mosleh. Jabar Amin vinner också till slut en riksdagsplats före Thomas Nihlén.
2014
Valberedningen petar flera tunga länskandidater till riksdagen, bland annat Ellika Nordström och Gunnar Brundin, och sätter istället upp sig själva. Valberedningen kritiseras för att riskera jäv och korruption, men valberedningens sammankallande Ann-Louise Hansson vill inte ge någon förklaring till petningarna. Nordström lämnar partiet på grund av konflikterna, men sitter kvar i fullmäktige i Umeå som politisk vilde. Vid valet i september behåller Jabar Amin sin riksdagsplats.
2016
Vid årsmötet uppstår nya konflikter, då Simone Andersson blir ny ordförande efter en jämn omröstning där lotten fäller avgörandet. Den tidigare sammankallande Nasser Mosleh hoppar av tillsammans med ett stort antal nominerade. Alireza Mosahafi och Nasser Mosleh menar att rasistiska krafter ligger bakom bytet av ordförande.
2017
Miljöpartiet i Västerbotten tas tillfälligt över av en ny, central styrelse. Även Umeå-avdelningen tas över av en tillfällig styrelse. Partiet förklarar det med att det är tio års konflikter i Umeå och länet som ligger bakom detta och att medlemmar hört av sig och bett om hjälp.