Hundratals arter av insekter, svampar och fåglar som trängts undan av skogsbruket gynnas starkt av eldens verkningar.

– Branden kommer att dra till sig brandberoende insekter från långt håll. De känner röklukten och är redan på väg dit, säger Anders Granström, specialist på brandekologi vid SLU i Umeå.

Det som är dåligt för människor kan med andra ord vara bra för mångfalden i naturen. Före mitten av 1800-talet var bränder vanliga i svenska skogar, men sedan satte skogsbruket stopp för lågorna. Brandbekämpningen har de senaste 150 åren varit synnerligen effektiv – med påtagliga effekter på ekosystemet.

– Vi bär på en utdöendeskuld, säger Lars-Ove Wikars, entomolog och före detta forskare vid SLU i Uppsala.

Nystart för naturen

Han, liksom andra naturvårdare, har de senaste decennierna försökt att åtgärda en del av problemen genom så kallad naturvårdsbränning – medvetet anlagda bränder i skogsmark i avsikt att ge de hotade arterna chansen att fortplanta sig och leva vidare inom landets gränser.

– Fast då har det rört sig om små områden. Branden i Västmanland är så omfattande. Vi vet faktiskt väldigt lite om vad som händer vid så här stora bränder.

Wikars påpekar att det på grund av den intensiva hettan finns risk för att merparten av träden dör i vissa områden. Då får naturen börja om på nytt när lågorna slocknat.

– Fast mycket är förstås planterad skog med mycket små naturvärden, säger han.

Fåglar gynnas

De som gynnas mest av branden är vissa skalbaggar, flugor, fjärilar och skinnbaggar. Myrorna ökar på sikt eftersom den eldhärjade skogen är glesare och öppnare. Även många fåglar får ett uppsving.

– Trädlärka, nattskärra, göktyta och andra trängda arter som vill ha gles skog kommer tillbaka, säger Anders Wirdheim vid Sveriges ornitologiska förening (SOF).

De flesta naturvårdare tror och hoppas att delar av det eldhärjade området blir naturskyddat i framtiden. För forskare som vill studera brandberoende arter lär de närmaste åren bli intressanta.