Agnetha • Jag börjar gråta när man bygger bostäder och industrier på odlingsmark. Min morfar och mormor var nybyggare i början på 1900-talet - Vilket slit för en jordplätt att odla på. Sedan tror jag att Staten, kommuner och myndigheter inte underlättar för gemene man att äga en bit mark att odla på. Ja, hur ska man klara sig med boende och försörjning, om det blir kristid, det är ju bara inte möjligt. Det har vi detta bekvämlighetssamhälle att tacka för. Och ingen tänker längre idag. Man tröstar sig med att bekymren, då drabbar de flesta. Kristid kan vara i flera år, då hjälper inte 1 eller par veckors beredskap.

Irene Pettersson • jag började odla på grund av min hälsa, men det har gjort mycket på min ekonomi också, som sjukpensionär hör man inte till arbetare, som får många fler bidrag från staten, åldern har inte heller någon betydelse, jag började när jag var nästan 60 år, man behöver då inte något gym kort i alla fall, men det handlar inte bara om att odla, du ska ta rätt på skörden, helst utan kylskåp och frys

Sara • Vi ser till att våra frysar är helt fulla med mat och bröd. Vi bunkrar upp med pasta och annat som tex ris, couscous 2 gånger om året och ser alltid till att det finns hemma. Vi har mycket bönor, kikärtor och sådant hemma. Vi har mycket pastasåser och krossade tomater hemma det finns alltid hemma. Ser till att andra varor finns hemma hela tiden.
Vi har 2 stormkök och så har vi vatten dunkar hemma. Ja det är det ja kommer på nu..

Sofia • De lågavlönade och fattiga har ingen matförråd. Knappast bidragstagare som enligt riksnorm får 4000 per månad för mat, medicin, kläder, busskort, telefon m.m. kontanter inte heller - när kriget kommer så ingen kommer ihåg hur de såg ut - vi ska byta tjänster och varor då.

Patrik • Jag har grisar som är ett vandrande charkuteri samt egna höns, utöver det köpa sånt mant faktist äter

Sandra • Har man utrymme till övers i frysen eller frysboxen så är det en bra idé att frysa in vatten i petflaskor. Dels har man extra vatten för nödsituationer, men vattnet hjälper också att hålla frysen kall utifall strömmen går. Kom ihåg bara att fylla flaskorna till två tredjedelar och inte hela vägen, annars riskerar de spricka när vattnet fryser och sväller.

Anna • Har beredskapsgrejer som radio, ljus, stormkök. Saknas sovsäckar. Med maten har vi sådant som man äter annars, konserver med ärtsoppa, pasta och tomatsåser, nudlar, nötter och frön. Då äter man från det sedan ersätter man när det ätits upp och bäst före datumen förbättras.

Sandra • Istället för en större krislåda har jag tre mindre.
En som innehåller prylar: ficklampa, stormkök, nödradio, värmeljus etc.
En låda för hygien: schampo, tvål, tandkräm, bindor och trosskydd, ev läkemedel etc.
Och sist men inte minst en låda för mat som går att förvara i rumstemperatur.
Det gör det enklare att överskåda vad jag har och enklare att söka igenom när det väl behövs. Krislådan med mat är det mest basala som enkelt kan tas med om jag måste utrymma hemmet snabbt, i köket förvarar jag fler torrvaror som går att användas vid kris i första hand.

Anna Brunned • Salt och socker är det viktigaste, lika som vinäger och ättika i vårt skafferi. Har även en anteckning på insidan av skafferiet som beskriver recepten för inläggningar, saltlake mm. Allt för att minnas även när strömmen gått.