Gunilla Strandberg som är professor vid institutitionen för omvårdnad vid Umeå universitet i Skellefteå är oroad.
– Ja, det är ju absolut allvarligt. Det är en larmsignal om att någonting måste göras eftersom personalen visar de här höga siffrorna, konstaterar hon och förklarar hur de kommit fram till dem.
Under ett decennium har forskarna med hjälp av enkäter låtit personal inom vård och omsorg göra skattningar utifrån olika situationer i arbetet, och som exempel använder hon en siffra som hon själv tycker är ett talande mått.
– För tio år sedan var det ungefär 20 procent av personalen som kände sig tvungen att på olika sätt döva sitt samvete för att orka fortsätta jobba, idag är den motsvarande siffran 40 procent, berättar Gunilla Strandberg.
Stressade ger sämre vård
Det kan ta sig uttryck i allt från att springa broarna runt till att dricka vin på kvällarna. Personal som visar högre siffror för utbrändhet och stress ger också som en naturlig följd sämre vård enligt Gunilla Strandberg.
Men vad är då dåligt samvete egentligen?
– Vi har beskrivit det som att samvete är en persons känsla av vad som är rätt och fel i en viss situation, och samvetsstress är den stress som uppstår när man får dåligt samvete.
Något som sker i slitningen mellan olika krav och prioriteringar. Och något som Gunilla Strandberg tror ökat bland annat beroende på att vårdtyngden ökat, eftersom allt fler är allt äldre och allt sjukare.
– Sen har ju hela samhället förändrats. Kulturellt betyder ordet samvete egentligen att ”veta tillsammans”. Det var alltså ingenting som hängde på någon enskilds axlar, nuförtiden har som allting blivit mitt eget problem, menar professorn som i sin forskning försöker hitta tillbaka till just det där att ”veta ihop”.
Närvarande chef är oerhört viktigt
Till exempel får personal inom äldreomsorgen diskutera olika samvetssituationer i arbetet i grupp och sortera in problemen där de hör hemma; det vill säga om det är ett systemfel, ett gruppproblem eller en fråga för individen att lösa. Och det är enligt henne väldigt effektivt. Om en viktig förutsättning finns:
– En närvarande chef är oerhört viktigt har vi kommit fram till. Och det är viktigt att chefen tar tag i de problem som finns.
Problemet enligt forskaren är att sjuktalen visar att även cheferna är väldigt stressade idag. En utmaning för samhället att ta tag i.
– Bara det faktum att vi idag vet att personal som mår bra också ger bra vård borde räcka som motiv nog för arbetsgivare att jobba i den riktningen, menar Gunilla Strandberg.