Den gamla stigen finns ännu kvar. Efter den kom Ludvig Lundgren i Kvavisträsk vandrandes. Ludvig var 54 år och hade inte en tanke på att hans nästa steg skulle bli hans sista i livet.
– Ludvig skulle hälsa på min farfar, ´n Qwaas-Fredrik på berget. Men Ludvig befann sig på fel plats vid fel tillfälle, konstaterar pensionären Ivan Lindblom.
Det var en solig dag i maj
Ivans pappa – Fredrik Helmer Lindblom – var åtta år den där soliga dagen i maj år 1900.
– Pappa och hans syskon var ute på gården och lekte. Det var ljusan dag, men blev ändå ett alldeles vitt ljust sken, följt av en förfärlig smäll. De trodde det var åskan som slagit ned, men himlen var alldeles klar...
Att bitar av himlen faller ner på jorden är inte ovanligt – men däremot är det extremt ovanligt att någon dör av det. I helgen rapporterade Time.com att en man i Indien dödats efter att ha träffats av en meteorit, det enda fall Nasa erkänt.
Den 15 februari 2013 störtade en asteriod på 10 000 ton igenom atmosfären innan den exploderade och orsakade ett jättelikt meteoritregn över Tjeljabinsk i södra Ryssland. Mirakulöst nog omkom ingen människa. Det gick sämre för Ludvig Lundgren i Kvavisträsk.
– När pappa kom ner till stigen, låg Ludvig i grindöppningen – medvetslös. Han hade just öppnat grinden när det small.
Vaknade aldrig upp
Fler bybor kom till olycksplatsen. Ungefär 30 meter från Ludvig upptäcktes ett rejält hål i marken. Ganska snart växte teorin att det var en nedstörtande meteorit, och att tryckvågen hade slagit Lundgren till marken.
– De förde honom till sjukstugan i Norsjö, men han dog efter ett par dagar. Han vaknade aldrig upp, berättar Ivan Lindblom.
Ludvig Lundgrens oblida öde är bekräftat och känt i den vetenskapliga litteraturen. Men i Qwaas, som byn heter på bondska, är nedfallet en händelse bland andra.
– Det var ju hemskt att ´n Ludde gick åt, men livet gick vidare...
Fenomen på nätet
Numera ligger koordinaterna för metoritkratern ute på internet och meteoritfantaster har upptäckt platsen. Även långväga besökare hittar till den lilla meteoritkratern, som minner om Ludvid Lundgrens för tidiga död.
– En sommar kom en bil med tyskar och stannade på vägen. De drog på mobiltelefonen och gick sedan raka vägen ner till gropen, berättar Ivan Lindblom.
En och annan spade har också hittat till platsen för meteoritens nedfall. Amatörgeologen och pensionerade läkaren Per Gunnar Jonsson har tagit reda på en sten därifrån.
– Stenens specifika vikt är 2,5 och det kan tyda på att det är en rymdsten. Men stenen är inte examinerad av expertisen – ännu i alla fall, berättar P G Jonsson.
Hur ängslig är då Ivan Lindblom för att himlen ska falla ner i Kvavisträsk – igen?
– Jag går inte och oroar mej för det. Men om det är så faigt (ödesbestämt), så må det väl få göra det då, säger Ivan Lindblom med ett hest skratt.
Meteoriter
Varje dag träffas jordens yta av nedfall från rymden. I vårt solsystem cirkulerar ett par miljoner asteroider – stora rymdstenar – och ännu fler meteoroider – som är betydligt mindre.
När en meteoroid träffar atmosfären blir hettan hög och den kan ses
som stjärnfall eller meteor.
Ett fåtal meteorer överlever krocken med atmosfären och störtar ner
som meteoriter – ibland med kratrar som minnen.