Nyheter om skolor, butiker, bensinstationer och äldreomsorg i glesbygd som läggs ned är regelbundet återkommande. Så har det sett ut i årtionden. Nu har SVT Nyheter Västerbotten kartlagt hur omfattande avvecklingen av lokal service har varit. Vi har identifierat de områden där all service har slagits ut.
Det är i de tre nordligaste länen som de största områdena finns. Allra störst är Stöttingfjället mitt i Västerbotten – ett område som är nära nog lika stort som Södermanland. Här fanns som mest 10-talet skolor och ungefär lika många butiker. Idag är allt detta borta. Andra stora områden finns i Norrbotten bland annat mellan Kalix och Luleälv och i ett stråk nordväst om Piteå.
Totalt motsvarar de idag servicelösa områdena i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland ungefär en tiondel av hela landets yta. Till det kommer mindre områden längre ned i landet. En kartläggning som Tillväxtanalys har gjort visar att det finns områden så långt söderut som Dalsland och Småland.
”Vi handlar åt varandra”
Storsävarträsk är en by 8 mil norr om Umeå som illustrerar fenomenet. Här fanns både skola, bio, skomakeri och andra verksamheter för 50 år sedan. I grannbyn Ekträsk fanns dessutom en relativt nybyggd skola och järnvägsstation. Nu är allt detta borta. Detta gäller också de andra byarna i detta område, som är ungefär lika stort som Stockholms och Göteborgs kommun tillsammans.
– Vi har bra gemenskap och hjälps åt. Vi handlar åt varandra eller åker till butiken gemensamt. Inte är det tråkigt att bo här i alla fall, säger Liselotte Lundström, en av de 20 personer som är bofasta i Storsävarträsk.
Drygt 300 matbutiker nedlagda
Statistik som Tillväxtverket tagit fram för SVT:s räkning visar att avvecklingen av service har fortsatt även under senare år. Exempelvis minskade antalet dagligvarubutiker i de sex nordligaste länen (Norrland och Dalarna) från 1.372 2.004 till 1.027 2.016. Antalet grundskolor med mellanstadium var 896 2004 av dessa fanns 744 kvar 10 år senare.
Professor: Tillgängligheten ungefär likadan
Professor Lars Westin vid Cerum, ett regionalforskningsinstitut vid Umeå universitet menar att, förutom en minskande befolkning, även förbättrade kommunikationer kan förklara den glesare servicen.
– Kommunikationerna har blivit bättre. Då vet vi att det blir större men färre enheter inom handeln. Det kan vara så att tillgängligheten är ungefär densamma genom att vägar och bilar har blivit bättre, menar Westin.
Han räknar med att dagens trender kommer att hålla i sig om inte befolkningsutvecklingen vänder. Men när det gäller detta så syns för första gången på länge mer hoppfulla tecken.
– Sverige växer. Då kommer det även människor till Västerbotten och till länets västra delar.