Västerbotten får EU-medel från framförallt tre struktur- och investeringsfonder: Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling där landsbygdsprogrammet ingår och som förvaltas av Jordbruksverket.
Budha Sutedja driver tillsammans med sin fru kafferosteri i Lycksele och de har fått ungefär 200 000 kronor från EU:s regionala utvecklingsfond.
– Det är en injektion som tar företaget vidare, tycker han som konstaterar att små företag i inlandet inte har det lätt.
Totalt får Västerbotten ungefär 450 miljoner kronor per år. Men om den summan ställs mot vad Sverige per invånare betalar i medlemsavgift till EU blir konsekvensen att Västerbotten samtidigt bidrog med en dryg miljard till EU förra året. (Se beräkningen i faktarutan nedan).
Pengarna hjälper
Budha Sutedja tycker att stödpengarna gör skillnad för hans verksamhet.
– Se bara hur det ser ut här med många små butiker som tvingas stänga, de här EU-pengarna kan hjälpa till att lyfta små kommuner i glesbygd som kämpar hårt, säger han.
Hör i klippet vad pengarna betyder för Budha.
Så mycket pengar får Västerbotten från EU:s tre största fonder
Västerbotten ingår i området övre Norrland men SVT har med hjälp av myndigheterna grovt räknat brutit ner siffrorna på länsnivå.
Västerbotten får EU-medel från framförallt tre struktur- och investeringsfonder:
• Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) förvaltas av Tillväxtverket. Sedan år 2015 beviljat länet drygt 843 miljoner kronor. Ifjol beviljades närmare 160 miljoner kronor.
• Europeiska socialfonden (ESF) som sköts av ESF-rådet
• Från socialfonden har övre Norrland senaste fyra åren fått 162 miljoner och eftersom ungefär hälften av pengarna gått till Västerbotten blir det cirka 20 miljoner kronor årligen.
• Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), förvaltas av Jordbruksverket. Sammantaget handlade det om närmare 270 miljoner kronor för år 2017.
I detta är ingen nationell medfinansiering inräknad. Utöver detta finns också EU-pengar att hämta från andra håll. Teoretiskt innebär dessa tre fonder under en programperiod om 7 år (år 2014-2020) att Västerbotten grovt räknat tar emot runt 3 miljarder svenska kronor i EU-stöd.
Om den årliga ungefärliga summan som Västerbotten får ställs mot vad vi betalar i medlemsavgift till EU blir konsekvensen att vi samtidigt bidrog med en dryg miljard till EU förra året. Sverige betalade 40 miljarder svenska kronor i medlemsavgift förra året, utslaget på hela befolkningen betyder det ungefär 4000 svenska kronor per svensk. Utifrån västerbottningarnas andel av befolkningen blir det då över en miljard svenska kronor.