Forskningsprojektet som sker på Lantbruksuniversitetet SLU går ut på att bygga 15 artificiella bäverdammar där naturen runt fördämningen ska studeras.
Forskarna ska mäta vattenkemi, artrikedom och dessutom undersöka smittrisker kring bäverdammarna.
– Bävrar kan bära på olika smittämnen men det kan också vara så att bävern skapar miljöer som är lämpliga för andra smittbärande djur som myggor och fästingar, säger Frauke Ecke, forskare på SLU och den som håller i projektet.
Kan gynna harpest
Harpest är en sjukdom som via myggor kan drabba människor och man har sett att en ökande trend för harpest har sammanfallit med bäverns utbredning.
– Vi vill veta vilken roll bävern har i det sjukdomssystemet, förklarar Frauke Ecke.
Tror inte att bävrar flyttar in
Fördelen med de artificiella dammarna är att de kan placeras där forskarna vill och att det inte är så komplicerat att studera utvecklingen när vattennivån stiger.
Forskarna varken tror eller vill att bävrar kommer att flytta in i de konstgjorda dammarna men parallellt görs även studier vid riktiga bäverdammar.
Se dammarna och hör om utmaningarna med projektet i videon.
Bäver i Sverige
Bävern har spridit sig till nästan hela landet sedan den återintroducerades 1922 efter att ha blivit utrotad i Sverige på 1800-talet.
Det är Europas största gnagare med en längd på 70-100 cm och en svans på 30-40 cm.
Bävern är huvudsakligen nattaktiv men kan ses även dagtid. Den lever alltid i anslutning till vatten, sjöar eller rinnande vatten. Den gräver ut sitt bo i en strandbrink eller bygger en hydda av grenar och dy. I rinnande vatten kan den dämma upp en upp till 150 lång vall kring hyddan så att vattendraget däms upp och det bildas en damm ovanför vallen, där hyddan vanligen är belägen. Ingången till boet ligger alltid under vattenytan, vilket gör det svårt för predatorer att ta sig in. För att bygga vallen och hyddan fäller bäver stora lövträd genom att under flera dagar gnaga med sina mycket stora framtänder på stammen ungefär en halv meter upp från basen.
Källa: Artdatabanken
