Harpest brukar spridas som mest under sensommaren och hösten för att sen börja avta i oktober. I augusti förra året hade 20 personer smittats av harpest, i år är siffran uppe i 50 fall.

– Vi ser att smittspridningen fortsätter i hög takt, det är en infektion som kommer i cykler. Vissa år blir nästan ingen smittad och andra år som nu så smittas många, men vi vet inte varför, säger Gunilla Persson.

Harpest kan man smittas med via myggbett men också om man andas in bakterien som kan ligga kvar och lura i damm och jord.

– Då kan man få lunginflamation. Men man också smittas via förorenat vatten, om en död gnagare smittad med harpest ramlat ner där och man dricker det vattnet, säger Gunilla Persson.

Ska utreda om bävrar kan bära på bakterien

Infektionssjukdomen harpest, eller tularemi, orsakas av en bakterie som gnagare kan bära på. När beståndet av harar och andra gnagare är högt blir fler människor smittade, men även myggor kan sprida sjukdomen. Men i år är det en bottenår för gnagare – vilket förbryllar.

– I år har vi ett bottenår för smågnagare i länet, så det är förmodligen inte de som gjort att smittspridningen ökat. Vi är igång med en studie som undersöker andra förklaringar där vi bland annat tittar närmre på bävrar för att se om de kan bära på bakterien, säger Frauke Ecke, SLU.