SMHI har registrerat allt fler nollgenomgångar i Norrland under vintrarna, det vill säga dagar där både plus- och minusgrader uppmäts utomhus. SMHI räknar också med att det blir upp till tio dagar till per år i norr.
– Vi vet att vi har en pågående klimatförändring som ger högre temperaturer och med ökade temperaturer kommer vi att få mildare vintrar och då kommer de här dagarna att öka, säger Maria Norman som är klimatolog på SMHI.
I södra Sverige däremot pekar beräkningar på att antalet nollgenomgångar kommer att minska då vintrarna där redan är milda.
– Där blir det allt ovanligare att vi har temperaturer runt noll grader, säger Norman.
Barn utrustas med hjälm allt oftare
En risk som ökningen av nollgenomgångar medför är att det blir allt halkigare.
– En följd av detta är att det blir mer is på vägarna, säger Maria Norman på SMHI.
I år har halkan har slagit till rejält flera gånger i Västerbotten.
Att det blir halkigare är något som dagbarnvårdaren Åsa Holmberg märker av. För att minimera skaderisken när barnen leker ute i halkan får de använda hjälmar.
”Det är oftare som barnen behöver ha hjälm” – i videon förklarar hon hur barnen påverkas.
Nollgenomgångar
Nollgenomgångar är när både plus- och minusgrader uppmätts utomhus två meter över mark under samma dygn och brukar vara vanligast i södra Sverige samt under hösten och våren.
Antalet nollgenomgångar under vintern har från perioden 1960 – 1990 till 1991 – 2020 ökat på de allra flesta stationerna i Norrland och Svealand, men bara i Norrland är ökningen statistiskt säkerställd. I Götaland däremot har ingen säkerställd förändring skett.
Sett på hela året minskar nollgenomgångarna i landet som helhet med upp till 20–30 dagar per år fram till slutet av seklet. Beräkningarna visar däremot att antalet nollgenomgångar under vintern kommer att öka i landets mellersta och norra delar med upp till 10 dagar. I södra Sverige där vintertemperaturerna redan i dag är nära noll betyder ett varmare klimat färre dagar med minusgrader och därmed färre dagar med nollgenomgångar.
Vid nollgenomgångar finns en ökad risk för isbildning och halka med trafikolyckor och olycksfall som en följd.
Källa: SMHI och Folkhälsomyndigheten
Hur har klimatet förändrats i Norra Norrland?
Jämförelserna gäller mellan perioderna 1961-1990 och 1991-2020.
Temperatur: Under vintern (december, januari och februari) är det den största temperaturökningen. I Norrland är ökningen från 1,5° till lokalt över 3,0° under vintern, med de högsta värdena i Lapplandsfjällen och längs Norrlandskusten.
Snödjup och dagar med snö: Snödjupet uppvisar bara en svagt sjunkande trend och bland annat var snösäsongen vintern 2019/20 den längsta på nästan 25 år. Sedan millennieskiftet är det endast två vintrar som haft längre snösäsong än under referensperioden 1961–1990.
Nederbörd: Vinternederbörden har ökat främst i norra Norrland med omkring 10 till 30 procent.
Källa: SMHI