Tidigare var det frivilliga överenskommelser mellan kommuner som avgjorde hur många flyktingar man tog emot. Det fanns inget tvång och blev ingen konsekvens om man inte levde upp till överenskommelsen. Detta ledde till att vissa kommuner tog emot många flyktingar – och andra inga alls. 

Flyktingkrisen 2015 innebar att antalet flyktingar till Sverige och Europa ökade kraftigt. Regeringen beslutade därför att alla kommuner skulle vara med att dela på ansvaret, enligt bosättningslagen.

– Bristerna i det tidigare systemet var extremt påtagliga, säger Elin Eriksson, integrationsutvecklare på länsstyrelsen i Västerbotten.

”Småkommunerna beroende”

Men lagen har gjort att små kommuner nu får ta emot väldigt få flyktingar. De senaste åren har det också varit en minskad tillströmning av asylsökande – och det är nu en kamp om flyktingarna bland vissa kommuner.

– Många av våra småkommuner är beroende av att folk anvisas dit. Det är väldigt många kommuner som vill ha högre mottagande men lagen ger inte möjlighet till att ta emot fler på anvisning, säger Elin Eriksson.

I Västerbotten vill samtliga kommuner, enligt länsstyrelsen, ha ett högre mottagande av nyanlända. Men antalet nyanlända som anvisas kommunerna har minskat avsevärt de senaste åren: 2017 var Västerbottens länstal 915 personer och 2019 är det 320.