Blåmusslor, handrullad falafel och älgburgare gjorda av lokalt kött skulle ingå i grunden för mer hållbar och hälsosam skolmat i Lycksele. Men flera elever har kritiserat maten för att se oaptitlig ut och kritiken har blivit så högljudd att det blivit ett arbetsmiljöproblem för personalen. Till sist beslutade kostchefen Klaus Dudenhöfer att gå tillbaka till matsedeln som användes 2021.
– Jag har ett uppdrag och nu kommer jag att misslyckas med det, säger han.
Kommer inte kunna hålla klimat- och hälsomål
Ambitionerna med mindre hel- och halvfabrikat är höga. Till 2030 är det nationella målet i Sverige att skolorna ska servera minst 60 procent ekologisk mat, vilket diverse skolor i Sverige redan klarar av idag.
I Lycksele ville man nå 30 procent till nästa år. När den gamla matsedeln nu återinförs kommer skolan ligga kvar på 11 procent. Inte heller koldioxidutsläppen minskas och Konsumentverkets mål för mer hållbar och hälsosam mat blir ouppnåeligt.
Närproducerat kött kommer nästintill att försvinna från tallrikarna.
– Nu hamnar vi i en situation där kommunen satsar pengar på framtida problem. Vi lägger pengar på utsläpp som kunde vara mindre och vi får inte ändra näringsvanan till mer hållbar och hälsosam mat, säger Klaus Dudenhöfer.
”Det var inget experiment”
Kritiken kom inte bara från elever och föräldrar utan även från pedagoger på skolan samt en lokalpolitiker som sa att maten ”ser ut som om min hund spytt”. Dudenhöfer har svårt att förstå hur situationen kunde bli såhär, men säger även att han är partisk.
– Jag vet inte varför det blev så jättefel. Syftet var ju bra och jag kunde inte tänka mig att föräldrarna vill ha att deras barn ska vara så fixerade på hel- och halvfabrikat.
Han menar att de inte har bytt ut många rätter på matsedeln utan bara lagat dem från grunden och med andra råvaror.
Var det här ett experiment?
– Nej! Det var helt vanlig mat, mat som du skulle laga hemma. Ett experiment nej, långt ifrån. Det här var vetenskap.
I klippet berättar Klaus Dudenhöfer om hoten och hatet, och konsekvenserna för budgeten som den nygamla matsedeln medför.
Vad tycker du är viktigt med skolmaten?
Anna • Om nu alla helt plötsligt ska bli veganer och vegetarianer så behövs stor kunskap när det gäller näringsinnehållet i maten!
Det är svårt att få in bra proteiner och vitaminer och mineraler i den veganska kosten som tas upp bra av tarmen, helst när det gäller barn…
Det är så lätt att tro att bara vi alla äter vegansk mat så löser allt sig, men då kommer nya problem som näringsbrist! Kunskap är viktigt när vi ändrar vår kost!
Elev på 80 -90 talet • Vad jag förstått så är det främst vuxna dvs föräldrar som startat detta. Klagandet ,hoten mot personalen som lagat maten. Barn lagar inte maten hemma. Alltså är det föräldrarna som lär och talar om för barn vad som är mat, nyttig och "bra " mat. Föräldrar idag tycks lära barn att McDonalds är nyttig mat. Chicken Nuggets ,Pizza. Föräldrar ska kanske rannsaka sig själva och verkligen granska vad dom själva lagar för mat till sina barn. Är falukorv verkligen bra mat? Läs innehållsförteckningen på hel och halvfabrikat ni ger era barn. Det är också bevisat att råvarors näring kan man se genom att dom är färgrika.
Är en matsedel med köttbullar,potatis, brunsås ,köttfärssås, spagetti, pannkakor med sylt ,korvstroganoff med ris/potatis , det är olika nyanser av brunt.
Kan säga att hade jag fått denna maten när jag gick i skolan hade jag jublar.
Närmare 1 miljard barn i världen svälter, var 5é sek dör ett barn av svält. Majoriteten av barn som går i skolan i hela världen får inte mat i skolan.
Att man som vi med ett överflöd av mat har mage att klaga på skolmaten för att man själv som förälder föder upp sitt barn på hel och halvfabrikat ens yttrar sig är skamligt. Föräldrar, besök era barns skolor, ät skolmaten. Lagar ni bättre mat hemma?
Bea • Varför hotar man kostchefen för att de vill göra bra mat. God hoppas man ju att den är.
Jag har ju inte provar..
Men tanken är god.
Närodlat ekologiskt. Vilt klimatsmart. Alla delar är ju lovvärt.
Hoppas de tar bort all mat med e- ämnen med.
Sen hur de fått till det med smaken det kan bara de som äter avgöra.
Föräldrar och andra som inte smakat maten borde sluta gnälla hota och hata. Ni borde istället vara föredömen för era barn och komma med konstruktiv kritik.
Kostchefen utför ett uppdrag någon anställt honom till.
Tänk om en massa folk hotade och hatade er för att ni gjorde ert jobb?
Det låter som att små barn inte äter maten om man ska tro endel kommentarer. Får dagisbarn i Lycksele inga mackor om de bara petar I maten?
Det går inte göra alla nöjda alla dagar.
Får barnen bra mat hemma så är det väl ingen fara om det inte gillar skolmaten ibland.
Det är väl inte meningen att kommunen ska förse barnen med den enda näring de får under en dag.?
Linda • Länge sen jag gick i skolan (80/90-talet). Det enda jag inte kunde äta var ärtsoppa, den luktade och såg äcklig ut. Annars åt jag det mesta. Minns speciellt renskav med mos, kallas väl lapskojs? Det var gott. ”Risotton” vi fick var inte äkta risotto, har jag förstått som vuxen. Det var ris med grönsaker i, utan sås.
Vi hade skolkök där matpersonalen lagade maten själva, om jag minns rätt. Maten var nog det bästa med skolan, när jag tänker efter. Långt efter att jag slutat grundskolan införde de cook-and-chill, alltså att maten lagades centralt och transporterades kyld till skolan. Barnen kallade det för cook-and-kill.
Tror det är bra om maten lagas på skolan eller åtminstone nära, och att eleverna får vara lite delaktiga, t.ex så fick vi plocka bär som sedan användes i matlagningen.
Om eleverna får vara med och bestämma vad som ska serveras så äter de bättre och mindre går till spillo.
Konsumentverkets ”Ät S.M.A.R.T.-modell”
SMART står för:
S: Större andel vegetabilier
En fjärdedel av köttet ska ersättas mot baljväxter, exempelvis ärtor, bönor och linser.
M: Mindre tomma kalorier
Intaget av tomma kalorier, det vill säga varor som innehåller mycket kalorier men har lågt innehåll av näringsämnen, ska halveras. Exempel är läsk, godis eller chips.
A: Andelen ekologiskt ökas
Andelen ekologiska råvaror ska ökas.
R: Rätt kött och grönsaker
Användning av nöt- och lammkött ska vara lika med gris och kyckling. Dessutom ska användning av grövre grönsaker som morötter, vitkål, broccoli, och purjolök ökas.
T: Transportsnålt
Satsning på mer närproducerad och säsongsanpassad mat.
Källa: Centrum för Tillämpad Näringslära vid Samhällsmedicin
