Medan färjetrafikens framtida öde diskuteras i Helsingfors är det business as usual som gäller på Kvarken. 

– Jag har bott tjugo år i Sverige, men alla släktingar är kvar i Finland. Så för mig vore det katastrof om färjetrafiken försvann, säger Ulla-Maija Pesula, bosatt i Flarken, Ånäset.

Tillsammans med sambon Phil Royal och deras två små flickor var målet för deras resa, den här gången, barndop av den yngsta familjemedlemmen i hemorten Kaustby.

Förr åkte en miljon passagerare årligen

Färjetrafiken över Kvarken drog igång ett par år efter andra världskriget. Med skattefri sprit och billiga biljetter som lockvaror åkte som mest en miljon passagerare över Kvarken varje år.

Men vid båda ländernas EU-inträde 1995 försvann både den tullfria spriten och passagerarna, och när godstrafiken inte längre bar sig stannade den sista färjan.

Från noll till 170 000

Det var få som trodde att Umeå kommun och Vasa stad skulle lyckas när deras gemensamma bolag återupptog den nedlagda Kvarkentrafiken med en sliten, gammal färja. Men på de tre åren som passerat har resenäreras antal ökat från noll till 170 000 förra året.

– Det är ingen kris. Vi mår bra och tjänar pengar. Framtiden får andra skissa på. Jag har fullt upptagen med vad som händer idag och i morgon med rederiet, säger Wasalines vd Peter Ståhlberg.

Behövs en ny färja

Men på lång sikt är ägarna Umeå kommun och Vasa stad eniga om att det behövs en ny färja i miljardklassen för att säkra trafiken.

Sveriges regering har sagt ja till till infrastrukturprojektet Midway Alignment. In i det sista försöker nu Vasa stad att övertyga Finlands regering att göra detsamma. I morgon tisdag löper tiden ut för att lämna in EU-ansökan.