För få kommuner har långsiktiga planer för utvecklingen av idrottsytor. Det säger Riksidrottsförbundet i en ny rapport. Konsekvensen är att idrottsytorna glöms bort då kommunerna växer.

Enligt rapporten har bara en av tre kommuner ett idrottspolitiskt program. Umeå är en av kommunerna som saknar och det här ser man på bostadsområden som Tomtebo.

– På Tomtebo och Taveliden har kommunen uppenbart misslyckats med att i tillräckligt god tid bygga tillräckligt många idrottsytor, i förhållande till den stora befolkningsmängd som bor där, som dessutom utgörs av majoriteten barnfamiljer, säger Niclas Bromark, länsidrottschef för RF-SISU Västerbotten.

Risk att unga hamnar utanför föreningslivet

Det här har påverkat idrottsföreningen Gimonäs Umeå IF:s verksamhet. Hittills har de bara haft inomhushallen Sjöfruhallen i tillägg till konstgräsplanen. Därför har en del av verksamheten ordnats på andra stadsdelar.

– Barn och ungdomar vars föräldrar kanske inte har möjlighet att ge det stöd som barnen behöver har fått svårare att ta sig till träning. Så det finns en risk att många har hamnat utanför föreningslivet, säger Per Beijar, idrottskonsulent i GUIF.

Nu har de fått en ny träningshall och konstgräsplan i samband med den nya Carlslundsskolan.

– Just nu är läget väldigt mycket bättre än det var för ett år sen, säger Per Beijar.

Kommunen: Håller inte med

Fritidschef Stefan Hildingsson i Umeå tror inte att ett idrottspolitiskt program skulle vara någon bra lösning.

– Risken är att politikerna skulle styra vad idrotten ska göra och inte göra och det passar inte in i den ideella verksamheten.

Han förstår att man kan tycka att utvecklingen av idrottsytorna har gått för långsamt, men säger att det handlar om långa processer i samspel med flera andra projekt.

– Jag håller inte med om att vi inte hinner med i utvecklingen, säger Stefan Hildingsson.

Däremot tycker han att de kan bli ännu bättre på att ha en dialog med föreningarna.