Ulf och Ethel Lindfors har fått kämpa länge för sin stugdröm i Risliden. Det finns inga fast boende runt sjön. Men när paret ansökte om bygglov så blev det starten på en omfattande byråkratisk karusell.

– Museet sökte efter samiska boplatser. Men det enda de fann var en eldstad där gubbarna fiskade med not en gång i tiden. Det enda de fann var en ölburk och en petflaska, så de drog slutsatsen att det var en modern lämning... berättar Ulf Lindfors med ett snett leende.

Stämningen blir munter bland kommunalråd, kommunchefer och statsråd på den snöiga stugtomten, 30 meter från Inre Kippträskets strand.

Dyr process

Just strandskyddet – lagen som förbjuder byggnationer nära vattnet – gjorde också att paret Lindfors tvingades bekosta en detaljplan för området.

– Det blev krångligt och dyrt, men vi gav inte upp, påpekar Ulf Lindfors. 

Det tuffa strandskyddet utgår inte från glesbygdens villkor, anser de tio kommunerna från Norrbottens och Västerbottens inland.

– Bankerna vill inte låna ut pengar till husbyggen i inlandet, men om kommunerna fick ge bygglov i attraktiva lägen skulle värdet på husen höjas och bankens risker minska, säger kommunchefen Katarzyna Wikström i Norsjö.

Mer flexibelt

Kommunerna får delvis medhåll från bostadsministern om strandskyddet.

– Vi måste jobba vidare med att minska krånglet. Och man borde kunna lätta på strandskyddet här i glesbygden där det bor så få människor och finns så många sjöar. Folk måste få bygga och bo  även på landsbygden,  kommenterade Peter Eriksson.