Projektet är ett samarbete mellan Umeå universitet, Region Västerbotten och Region Norrbotten. Forskarna arbetar för att ta fram terapimöjligheter online mot posttraumatisk stressyndrom, PTSD, för barn och unga i glesbygd.
Målet är att göra vården för PTSD mer tillgänglig och jämlik. I nuläget är det långa avstånd för att få rätt vård för unga. I Västerbottens inland finns två ungdomsmottagningar, i Vilhelmina och Lycksele. Det kan innebär en restid på upp till tre timmar enkel väg för vissa unga.
– Det är inte god och nära vård för våra glesbygdsungdomar, säger Linda Wallin, doktorand vid Umeå universitet som är projektansvarig.
”Allvarligt läge”
Forskarna i projektet utgår ifrån att PTSD är underdiagnosticerat, särskilt bland ungdomar från glesbygd. Detta eftersom ungdomar i glesbygd inte söker vård för psykisk ohälsa i samma utsträckning som andra.
– Den som växt upp i ett litet samhälle är många gånger präglad av en bit-ihop-norm när det gäller psykisk ohälsa. Man är van att klara sig själv väldigt mycket, säger Linda Wallin.
Ungdomar kan påverka
Projektet ska pågå till 2027. Utöver ökad tillgänglighet hoppas forskarna även att kunna förbättra delar av terapins innehåll genom att få ungdomar att delta i olika studier inom projektets ramar.
– Det kommer att påverka av deras idéer för hur en terapi ska se ut, säger Inga Dennhag, docent och lektor vid Umeå universitet.
I klippet ovan berättar hon om syftet med projektet och hur den framtida terapin skulle kunna se ut.
Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) hos barn och ungdomar
PTSD kan utvecklas efter enskilda händelser som exempelvis olyckor, brott eller att en närstående blir svårt sjuk eller långvariga händelser som flykt, krig, mobbning eller sexuella övergrepp.
De flesta som är med om dessa händelser brukar må bättre efter ett tag, vid PTSD fortsätter de drabbade att må dålig i minst en månad efter händelsen.
Vanliga symptom vid PTSD hos barn är:
- Påträngande minnen som dyker upp plötsligt, till exempel i skolan eller när barnet leker.
- Flashbacks. De kan utlösas av något utifrån såsom ljud eller dofter. Det kan också utlösas av en tanke hos barnet.
- Mardrömmar om det som har hänt.
- Den drabbade undviker personer eller platser som påminner om händelsen. Hen vill inte heller prata om det som har hänt eller om något som påminner om det.
- Den drabbade är irriterad och lättretlig.
- Den drabbade är kontrollerande och vaksam på andra.
- Den drabbade har sömnsvårigheter, till exempel svårt att somna eller svårt att somna om.
Källa: 1177
