Trots flera broar och viadukter blir det svårt att få renarna att passera och dessutom är det tänkt att gå flera tåg i timmen och då blir det extra svårt att få renarna att gå över.

– Alltså, E4:an och järnvägen är som en enda stor slaktplats och vi vågar inte ha renarna mitt emellan i det området för då måste vi ha dygnet runt bevakning och det klarar vi inte. Det finns ingen möjlighet att bedriva normal renskötsel i det där området, säger Peder Lundberg, ordförande i Malå skogssameby.

– Ja, det känns som att det blir ännu en spik i vår kista. Man gnäller inte för nöjes skull utan man måste se till sina egna livsvillkor och det blir mycket försvårat genom norrbotniabanan, säger Thomas Stenlund, renskötare och vice ordförande i samebyn.

Trafikverket: Intrånget oundvikligt

Maria Erlandsson som är projektledare på Trafikverket i Luleå är medveten om problemen och säger att intrånget för samebyn är oundvikligt då regeringen bestämt dragningen av norrbotniabanan.

– Men vi ska göra allt för att tillmötesgå de önskemål och krav som Malå skogssameby för fram, säger hon.

Och trots att intrången i markerna i form av järnvägar, vägar, skogsavverkningar och vinkraftverk så kämpar samebyn vidare då renskötseln är en viktig del.

– Det är livet. Det är vårt liv och jag hoppas att mina barn ska kunna fortsätta med det här trots att övriga samhället trycker på och det blir försämringar för oss på många håll, säger Thomas Stenlund.