Efter drygt nio år i fängelse blev Hagamannen villkorligt frigiven den 28 juli 2015. Då hade han avtjänat två tredjedelar av strafftiden.

Men det första året utanför fängelsets väggar innebar ett liv under fortsatt bevakade former. Inför frigivningen satte Övervakningsnämnden, efter förslag från Kriminalvården, särskilda villkor och restriktioner för det första året. Hagamannen var satt under övervakning, vilket innebär en regelbunden kontakt med Frivården och i hans fall även olika behandlingsprogram.

– Du måste hålla din övervakare underrättad om var du bor, vad du har för sysselsättning och hur du försörjer dig, säger Cathrin Ahlgren, chef för Kriminalvården, region nord.

”Brygga mellan den intagna och samhället”

Hon får inte uttala sig om enskilda klienter, men förklarar mer generellt hur övervakning fungerar. Utöver den övervakare som utsetts av Frivården kan den dömde även ha en lekmannaövervakare.

– Det är en vanlig person som inte är anställd av Kriminalvården, och fungerar som en brygga mellan den villkorligt frigivne och samhället. De kan träffas mer frekvent, göra vissa aktiviteter och ge råd och stöd utanför kontorstid. Lekmannaövervakare har också en skyldighet att rapportera om personen inte sköter sig.

Hur vanligt är det med en lekmannaövervakare?

– I cirka femtio procent av fallen har de villkorligt frigivna en lekmannaövervakare, säger Cathrin Ahlgren.

Får inte förlängd övervakning

Beslut om övervakning fattas av Kriminalvården, och enligt Cathrin Ahlgren är det generellt ett år som gäller. För att få en förlängd övervakningstid krävs att klienten inte skött sin övervakning på ett bra sätt – exempelvis kraftigt åsidosatt sina skyldigheter genom att undandra sig övervakning.

– Men jag har under mina år i Kriminalvården aldrig varit med om att övervakningsnämnden förlängt övervakningstiden för en villkorligt frigiven, säger Cathrin Ahlgren.

När SVT Nyheter Västerbotten kontaktar Kriminalvårdens huvudkontor meddelar de att Hagamannen inte fått en förlängd övervakningstid.

Har inga skyldigheter

Nu, ett år senare, kommer alltså Hagamannen att leva under mindre bevakade former.

– När övervakningen är slut har den dömde inga skyldigheter gentemot mot Kriminalvården längre. Vi kan inte kräva att behandlingen ska fortsätta. Men finns det ett behov av det samarbetar vi med andra myndigheter, oftast socialtjänsten, som kan bistå med fortsatta behandlingsinsatser. Men då är det frivilligt för den dömde att fortsätta, säger Cathrin Ahlgren.

Kriminalvården gör inga uppföljningar efter avslutad övervakning.

Varför görs inte det?

– Enligt gällande lagstiftning så är den dömde fri från Kriminalvården när övervakningstiden är slut. Vi har inga befogenheter att fortsatt kontrollera personerna efteråt.

Har genomgått behandling

Under det gångna året har Hagamannen fått genomgå en alkoholbehandling och programmet ROS (Relations- och samlevnadsprogrammet). Kriminalvården har tidigare bedömt att det föreligger en hög risk att Hagamannen återfaller i sexualbrott.

Den senaste bedömningen om återfall i brott gjordes av Frivården i februari 2016, men den har Kriminalvården sekretessbelagt och kan därför inte begäras ut.

Prövotid kvar

Av Hagamannens straff återstår nu ungefär fyra år. Under de åren gäller en prövotid som kan ha betydelse om han skulle begå ett nytt brott. Då kan tingsrätten välja att ta med de tidigare straffen i bedömningen när man utmäter nästa straff.

Läs mer: Dokument Hagamannen – brotten som skakade Umeå