Arten har visat sig trivas bra i Västerbotten sedan förra våren, då Länsstyrelsen noterade 12 par. Det är en positiv utveckling sedan stammens kraftiga nedgång i Sverige i början av 2000-talet.
Gallring inte tillräckligt
Flera insatser har gjorts. Bland annat driver Umeå kommun ett projekt där 135 hektar gammal lövskog gallras till förmån för hackspetten. Men det räcker inte i längden för att fågeln ska bli kvar, visar ny forskning.
– Mycket av de initiala effekterna har avtagit efter 10-20 år. När man har skapat död ved så har den brutits ner, säger Albin Larsson Ekström, som jobbar med restaureringsekologi i Umeå.
Kräver underhåll över tid
Miljöerna måste underhållas och bibehållas för att inte återgå till sitt ursprungsläge. Det har funnits förhoppningar om att restaurerade områden ska sköta sig själva.
– Ett restaurerat område har tidigare klassats som klart, men det räcker inte, säger Albin Larsson Ekström.
Kommunen: ”Bra med uppföljning”
Marlene Olsson, naturvårdare vid Umeå kommun, menar att man har en plan för att underhålla skogarna med jämna mellanrum.
– Det är jättebra att man har gjort den här uppföljningen. Vi ska fortsätta sköta det här. Kommunen har goda förutsättningar med åtgärds- och skogsbruksplaner, säger hon.
UMEÅS ÅTGÄRDSPROGAM FÖR VITRYGGIG HACKSPETT
Det är ett samverkansprojekt mellan fem privata skogsägare, Vattenfall och Umeå kommun. Projektet pågår i två år med start hösten 2023.
Åtgärderna genomförs med stöd av:
• Skogsstyrelsens medel till Natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen
• Superb, Sveriges lantbruksuniversitetet och länsstyrelsen i Västerbotten
• Rewilding Sweden