En laboratoriemiljö där en person, iklädd vit labbrock, håller i en pipett och en flaskliknande behållare. I förgrunden syns färgade provrör och en behållare med skrivmaterial, vilket tyder på pågående experiment eller forskning. Bakgrunden visar delar av labbet med skåp och utrustning.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Anders Olofssons forskargrupp vid Umeå universitet har gjort en upptäckt som kan hejda Skelleftesjukan. Foto: Stefan Brännström

Ny upptäckt: Kosttillskott kan hejda Skelleftesjukan

Uppdaterad
Publicerad

Ett enkelt kosttillskott kan hejda den allvarliga Skelleftesjukan. Detta har forskare vid Umeå universitet kommit fram till i en ny upptäckt.

– Det här innebär möjlighet till en ny form av behandling, säger Anders Olofsson, institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet

Umeåforskarna har upptäckt en tidigare okänd mekanism som har betydelse för hur Skelleftesjukan uppkommer. I framtiden kan ett vanligt receptfritt kosttillskott hejda eller lindra den fruktade sjukdomen.

– Om vi kan bekräfta fynden kliniskt innebär det ett helt nytt sätt att behandla och förebygga Skelleftesjukan som kan få stor betydelse, säger Intissar Anan, överläkare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet och en av forskarna bakom studien.

Upptäckten kan bli betydelsefull inte bara för patienter som lider av sjukdomen utan även för personer som riskerar att bli sjuka.

– Det här kan bli en förebyggande behandling för dem som har mutationen för att utveckla Skelleftesjukan men som fortfarande är symtomfria, säger Anders Olofsson.

vad är skelleftesjukan?

  • Skelleftesjukan har fått sitt svenska namn av att den första gången i Sverige upptäcktes i trakten kring Skellefteå och att de flesta sjuka finns i trakten av Skellefteå och Piteå. Men sjukdomen finns i hela världen, och den specifika mutation som finns i norra Sverige förekommer även i Portugal, Brasilien och Japan.
  • Symtomen kommer i vuxen ålder, ofta som domningar och känselbortfall i fötter, underben och ibland händer. I efterhand försvagas också arm- och benmuskler. Ofrivillig viktnedgång samt symtom från mag-tarmkanalen visar sig ofta tidigt i sjukdomsförloppet. Rubbningar i hjärtrytmen är vanligt och med tiden även hjärtsvikt. Njurarna påverkas och på sikt kan njursvikt uppkomma. En del personer får torra ögon och nedsatt syn. Sjukdomen har ett fortskridande förlopp där både snabbare och mer långsam försämring förekommer.

Källa: Umeå Universitet och Socialstyrelsen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.