Tomas Berglund var på promenad i bostadsområdet Sofiehem i Umeå när han såg en snigel äta på ett äpple. Det som gjorde att han reagerade var snigelns leopardmönster, något som vk.se var först med att berätta.
Sex rapporter på tio år
Enligt SLU:s artdatabank har det kommit in sex rapporter om pantersniglar under de senaste tio åren i Västerbotten. Samtliga har upptäckts på Sofiehem.
– Här uppe i våra breddgrader är den väldigt ovanlig. Men ser man en så behöver man inte nödvändigtvis döda den då den inte alls är lika invasiv som mördarsnigeln, säger Linda Backlund, naturvårdshandläggare för invasiva arter vid Länsstyrelsen.
Är det en myt att pantersnigeln kan utrota den invasiva mördarsnigeln?
– Det är mer en myt än sanning. Den äter mest förmultnade växtrester så det är inte någon mördarsnigelätare av rang. Om den ger sig på mördarsnigeln så är det troligtvis för att den är skadad eller kanske att den äter upp dess ägg, säger Linda Backlund.
Kan bli vanligare
Men Linda Backlund säger att det finns en chans att den blir vanligare även på våra breddgrader.
– Då klimatet förändras så borde den bli vanligare även här.
Fakta om pantersnigeln
Är en av 23 kända snigelarter i Sverige. Kan bli 12-20 cm.
Pantersnigeln (Limax Maximus) varierar i utseende vad gäller färg och mönster. Grundfärgen är ljust grå. Ide flesta fall är den tydligt fläckmönstrad i svart-grått-vitt. De kan ibland vara enfärgat grå till gråsvart och då svår att skilja från gråsvart kölsnigel.
Har med människans hjälp spridit sig till Sverige från Mellaneuropa. Spridningen sker huvudsakligen med plantor och jord. Pantersnigeln förekommer sporadiskt i Syd- och Mellansverige, i Norrland enstaka fynd.
Pantersnigeln orsakar normalt inte några skador. Den brukar livnära sig av dött växtmaterial.
Källa: Göteborgs Naturhistoriska museum