Marie Risberg från Granö har nära till sin hund Sako på rasterna, när hon pluggar skog vid naturbruksgymnasiet i Burträsk.

– En bra utbildning. vi lär oss mycket. och vi har goda chanser till jobb efter skolan, säger Marie Risberg.

Svalt intresse

För att svara upp mot det stora behovet av skogsmaskinförare erbjöd Liljaskolan i Vännäs och Tannbergsskolan i Lycksele utbildning inför nästa läsår.

Men intresset hos länets niondeklassare är svalt.

Sju elever hade Burträsk, som sitt förstaval. Till Liljaskolan i Vännäs sökte sex elever. Och till Tannbergsskolan i Lycksele har fem elever anmält sitt intresse.

Endast 18 elever – fördelat på tre skolor – har alltså sökt skog i hela länet.

– Lagom storlek för en klass, då kan man hålla kvaliten på utbildningen och en vettig ekonomi. Att bedriva utbildning på tre platser är otänkbart både ur kvalitets – och ekonomisynpunkt, säger rektor Dan Forsberg vid naturbruksgymnasiet i Burträsk.

Fler platser än elever

I Västerbottens kommuner finns betydligt fler gymnasieplatser än elever. För att minska antalet tomma bänkar och spara skattepengar ingick kommunerna ett avtal där alla elever fritt får välja studieort inom länet.

I avtalet står också att det ska samrådas innan någon startar ett nytt program som redan fanns. Skogsutbildningen i Burträsk har byggts upp under 50 års tid, Liljaskolan i Vännäs och Tannbergsskolan i Lycksele är nya.

– Det finns underlag för en utbildning i länet. Jag tycker att region Västerbotten måste gripa in, säger Dan Forsberg.