Tanken med projektet var att följa stegen från ren till maträtt och samtidigt lära sig mer om den samiska kulturen.
Eleverna fick vara med och stycka
I höstas köpte skolan in en slaktad renkalv från Ammarnäs som eleverna sedan fick vara med och stycka.
– Alla var väldigt intresserade, men styckningen tog ju nästan tre timmar så efter kanske en timme avtog intresset, säger Linus Lundquist.
Av styckdetaljerna fick de tillaga olika samiska maträtter som gurpi och suovas – också här är eleverna delaktiga. Maträtterna kommer sedan att serveras i matsalen.
Ben och andra köttdetaljer kommer att tillagas till bland annat köttsoppa.
Ingen tvingas delta
– Alla äter inte kött och vi har givetvis inte tvingat någon att vara med utan eleverna har fått vara med på sina egna villkor och se vad man tyckte kändes okej, säger hemkunskapsläraren Linda-Maria Forsgren.
Förhoppningen från både skolan och måltidschefen är nu att projektet ska bli ett återkommande inslag i undervisningen.
RENNÄRINGEN
De största renköttproducenterna i dag finns i Norge, Sverige och Ryssland.
Renskötseln är i Sverige en samisk näring som är förbehållen samerna där renskötselrätten bygger på urminnes hävd.
Det finns cirka 4 600 renägare i Sverige (som äger minst en ren), varav 85 procent bor i Norrbottens län. Det finns drygt 1 000 yrkesverksamma renskötare i Sverige och antalet renar i Sverige varierar mellan 225 000 och 280 000 i vinterhjord.
Rennäringen fungerar på liknande sätt i Norge där omkring 2 700 samer är renskötare på hel- eller deltid och deras renantal uppgår till ungefär 200 000.
Källa: Sametinget
