Färgsprakande natthimmel med mjuka, vågiga moln i pastellfärger och silhuetter av tallar i förgrunden.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Pärlemormoln fotograferade i Storuman. I klippet förklarar SMHI:s klimatolog Maria Norman hur molnen kan kopplas till klimatförändringar – och nedbrytning av ozonlagret. Foto: Anna-Lena Sahlman

Pärlemormolnens mörka baksida: ”Inte bara vackra”

Uppdaterad
Publicerad

Pärlemormolnen har dominerat vintern i norra Sverige den senaste tiden. Men det finns negativa effekter bakom de pastellfärgade molnen.

– Det finns samband mellan pärlemormoln och nedbrytning av ozonlagret, säger Maria Norman på SMHI.

SVT har fått in en rad bilder på fenomenet som bildas på 20-30 km höjd, minst dubbelt så högt upp som vanliga moln. Det krävs även att temperaturen där är omkring -78°C eller lägre för att de ska bildas.

Har pärlemormoln blivit vanligare? Har det något med klimatförändringar att göra? Hör klimatologen Maria Norman på SMHI svara på frågorna i klippet ovan.

Ozonskiktet

Ozonskiktet skyddar mot den skadliga UV-strålningen, som kan ge hudcancer och ögonsjukdomar. Ozonskiktet har tidigare tunnats ut, bland annat på grund av en växande användning av ozonnedbrytande ämnen i kylskåp och isoleringsmaterial. Men under senare år har det kommit flera indikationer på att ozonskiktet håller på att hämta sig. Enligt Naturvårdsverket kan klimatförändringens påverkan och utsläpp försvåra en slutlig återhämtning.

Källa: Naturvårdsverket

Tre korta om pärlemormoln

  • Syns oftast strax före eller efter solnedgång
  • Vanligast att se långt norrut och under vintern
  • Molnen kan exempelvis bildas när det blåser kraftigt under vintern, då bildas vågformen i molnen

Källa: SMHI

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.