– Det är en av de bästa revyerna. Jag har gjort så många inslag på dem så det är nästan otroligt, säger SVTs egna expert Kurt Sundin.
Man kan säga att en epok går i graven när Västerbottens sista stora revy väljer att avsluta. Risliamatörerna i Norsjö började som så många andra i en liten skala i början av 80-talet. Målet då var, som för de flesta små revyer, att dra in pengar till att underhålla den lokala klubbstugan. Men efter över 30 år av nyårsrevyer tar det stopp.
– He är så, vi kör 2017, men he är den sista säsongen vi gör som revygrupp efter 35 år, säger Ariann Buhr Airaksinen som är en av tre medlemmar som varit med ändå från starten.
Minskat kraftigt
Revyerna är en utdöende underhållningsform. Under 90-talet fanns omkring ett 15-tal revyer i länet, men de har minskat kraftigt i antal. Nu finns knappt några kvar berättar Kurt Sundin.
– Flurkmark är kvar och Vindeln kör vart annat år, för de orkar inte varje år. Det är möjligtvis bara tre kvar i länet. Men till och med en stad som Umeå är revylöst, säger han.
– Det är en svunnen tid det där. Jag tycker det är synd, för folk gillar ju det där.
Stort intresse genom åren
Kurt som själv varit med och startat en revy i Storuman i början av 90-talet berättar om intresset hos lokalbefolkningen.
– De stod i skoteroverall och köade med fikaväskan och kaffetermos efter nyår 90/91 när vi startade. Det var långa köer och vi körde extra föreställningar. Men när jag slutade var det ingen som ville ta över.
Det är mycket jobb bakom en revyuppsättning. Många jobbar ideellt, en del driver det mer som ett företag. Den gemensamma nämnaren är att det krävs eldsjälar för att få verksamheten att gå runt.
– Det enda som går nu är ju Falkenbergsrevyn som visas på SVT varje år. Men de är ju riktiga proffs, säger Sundin som tror att revyerna kommer försvinna för gott småningom.
– Det saknas eldsjälar och det blir för jobbigt i slutändan. Det där kommer att gå i graven.
Vill avsluta tillsammans
Det är kanske inte konstigt att revyn i Norsjö också går i graven efter 35 år av arbete. Flera i gruppen är till åren komna, berättar Ariann Buhr Airaksinen. En del känner att de är lite trött i kroppen helt enkelt.
– Då lägger vi ner istället för att ta in 80 procent nytt folk. Vi vill avsluta tillsammans helt enkelt.
– He känns både både bra och dåligt. Men allt har ett slut och då gör vi ett ordentligt slut. Vi vill att publiken ska veta när det tar slut istället för att det bara dör ut. Nu ska vi göra det absolut bästa vi gjort. Riktigt lägga ner all vår tid och kärlek i den här sista revyn.