Han har knappt varit utomhus på senare år och sist han ens besökte Skellefteå var år 2011.

Men det finns en alldeles särskild anledning till att Robert Andersson nu företagit sig den för kroppen så guppiga och mödosamma resan på sju mil enkel väg från Svansele till Skellefteå; frun Sissela ska få en bröllopspresent.

Behöver mycket hjälp

Förutom Sissela och färdtjänstchauffören krävs det ytterligare tre assistenter för att kunna genomföra trippen till stan. Vägen är inte den bästa och musklerna i Roberts kropp orkar inte hålla emot längre.

– Vi fick hålla i huvudet på honom under färden, berättar Sissela Unosdotter när de kommer fram.

För Robert, som sett fram emot resan, är det här ändå värt allt besvär.

Inre reserver

– Ja om det inte sker varje dag, konstaterar han och ler stort om än lite ansträngt.

För det gör ont. Och han är inte längre van vid så mycket människor, så många ljud.

Var tar du kraften ifrån?

– Ja du. Någonstans här inne finns det reserver än, säger Robert som nu är så svag att han inte samtidigt vill använda någon energi för att fysiskt visa vad han menar.