Frågan vad som egentligen kommer hända när hela Norrland samlas under samma organisation gäckar många. I den här artikeln försöker vi bena ut just det.

Vi frågade Anders Lidström, som är professor i statsvetenskap vid Umeå universitetet och Josefina Syssner, som är docent i kulturgeografi vid Linköpings universitet.

Vilka kan följderna av en storregion bli?

– Inom hälsosjukvården vill man hitta sätt att ta vara på de samlade sjukvårdsresurserna på ett bättre sätt. Till exempel att specialisera sjukhusen på ett starkare sätt än man har gjort idag. Man kan nog också tänka sig en del administrativa samordningsvinster, man behöver inte ha samma kompentens på plats på fyra olika ställen, säger Anders Lidström.

– Den andra stora följden är att man försöker tänka mer samlat kring den regionala utvecklingen. För det är just det som är poängen: Att få till stånd större kraft i regionens möjlighet att utveckla sig själv. Både inifrån och mot resten av Sverige, och Bryssel – och världen, säger han.

Viktiga punkter att se över

Josefina Syssner säger att det finns saker som måste ställas mot varandra vid en omorganisation. Hon tycker att det finns tre värden som är viktiga att kolla på:

1. Demokrati. Hur nära eller långt medborgarna får till beslut.
2. Tillgänglighet. Hur nära servicen skulle finnas för medborgarna.
3. Kvalitet. Vilken kvalitet servicen som erbjuds har för medborgarna.

Hur påverkas de lite mindre kommunerna?

– Utifrån demokrativärdet fattas besluten oftast längre från medborgarna i små kommuner. Där finns en demokratiutmaning om man ska genomföra en storregionsreform, säger Josefina Syssner.

– Kollar man på tillgänglighetsvärdet finns det en risk att en storregion kan leda till centralisering. Det finns en risk att servicen hamnar på en central plats och det brukar oftare vara i de tätare inflyttningskommunerna. Även där finns det problem för en mindre kommun, fortsätter hon.

– Tittar vi på det tredje värdet som handlar om kvalitet kan det finnas en fördel för en glesare utflyttningskommun eftersom kvaliteten kan stärkas genom en sammanslagning.

Så det finns alltså fördelar även för mindre kommuner?

– Ja det kan man säga, men jag tänker att det är väldigt viktigt att folk sätter sig ner och funderar på vilka värden som är viktiga för just deras kommun. Demokrativärdet, tillgängligheten och kvaliteten kan ibland stå emot varandra och det är där politikerna verkligen måste prioritera det som är viktigast för dem.

Hur påverkas de större kommunerna av det här?

– Utifrån demokratiperspektivet tror jag också där att det finns utmaningar. Varje del av regionen får färre representanten per capita kan man säga, säger Josefina Syssner.

– Däremot kan den täta inflyttningskommunen fortfarande ha tillgång till service och närhet. Där riskerar inte en större kommun på samma sätt att förlora service. För är det någonstans man centraliserar service så är det till dem. I längden kan en tät inflyttningskommun tjäna på det.

Flera fallgropar

Vad finns det för fallgropar vid en sammanslagning?

– En stor fallgrop är att man inte får till balansen i regionen. Det här skulle vara en storregion som består av flera starka städer. När det gällde Västra Götaland så var det självklart att Göteborg var den ekonomiska motorn och därmed blev centrumet och residensstad. Och i Norrland kan det vara frestande att automatiskt uppfatta Umeå som den stora motorn. Men om man gör det så dödar man hela processen – för då vill ingen annan vara med. Alla måste känna att de kan få ut nåt av en sammanslagning, säger Anders Lidström.

– En annan stor möjlig fallgrop är att det är väldigt många kommuner som en storregion skulle behöva ha relationer till, och det kan vara svår för en regionledning att få bra grepp om det. Det kan bli glapp. Men kommunerna ska ju ändå vara med och bedriva utvecklingsarbetet, så det kan bli en knepig utmaning, säger Lidström.

– Den tredje stora utmaningen skulle vara att ha stöd hos medborgarna. Vi gjorde en stor medborgarundersökning och där såg vi att de allra flesta är tveksamma eller negativa, samtidigt som de flesta ändå tror att det skulle gynna den ekonomiska utvecklingen av Norrland. De flesta befrågade trodde att en sammanslagning skulle öka regionens konkurrenskraft – men att det också skulle försämra demokratin. Man upplever att det blir en för stor enhet och att det blir för svårt att ha inflytande. Storregionen skulle alltså behöva visa sin nytta för en enskild tydligt för att få med sig medborgarna.

Får inte rösta

En aspekt i ihopslagningen är att kommunerna själva inte får besluta om storregionen. Beslutet tas i Stockholm.

Varför ska beslutet fattas på riksdagsnivå?

– Ur ett mer pragmatiskt perspektiv skulle det nog vara svårt att genomdriva en regionreform underifrån. Människor i allmänhet ser nog inte ett behov av en reform. Man har kanske svårt att se vad vinsterna skulle bli med en större region, säger Josefina Syssner.

– Men jag tänker att om inte politiker lyckas förklara vad som ligger till grund för det här kan det växa fram ett missnöje. Då kan klyftan mellan människor som känner sig maktlösa och de som sitter i maktposition öka. Det är inte bra.

Kan man inte stärka regionen på ett nationellt plan i en region?

– Det har varit ett argument för en större region. Man har sagt att de små kommunerna inte har samma möjlighet att påverka politiken på ett högre plan och det stämmer ju, säger Josefina Syssner.

– Samtidigt finns det en demokratinivå som ligger under den nivån. Den handlar om medborgarnas möjlighet att påverka regionala beslut och ståndpunkter. Har man en större region får alla medborgare potentiellt en liten mindre chans att få sin röst hörd.