För Lyckseles del innebär det att orten förlorar omkring 30 arbetstillfällen fram till 2018.

– Även om vi hade förstått att det här skulle komma så är vi väldigt väldigt ledsna. Det innebär ju en stor, ja, personlig katastrof för oss, säger Marita Stigedal, skattehandläggare i Lycksele.

Vid den förra omorganisationen för sju år sen, klarade sig Lyckselekontoret från nedläggning. Istället satsade myndigheten på orten, och verkets registervård hamnade i Lycksele.

”Det känns som en omöjlighet”

Den här gången klarade inte kontoret gallringen, och över trettio tjänster påverkas av skatteverkets beslut. De anställda erbjuds att följa med kontoret till Umeå, vilket skulle innebära antingen flytt eller pendling.

– Att pendla 26 mil känns ju som en omöjlighet. Dessutom bor jag två mil utanför stan, säger Marita Stigedal.

Att flytta till Umeå, känns det som ett alternativ för dig?

– Inte för mig, eftersom min mans arbetsplats inte vill ha folk som pendlar till Lycksele. Det blir jättesvårt att veta hur man ska sno sig i sådana här situationer. Det blir en livskris, så är det, säger Annika Laestander, skattehandläggare Lycksele.

Vill underlätta rekrytering

Skälen till skatteverkets omorganisation är dels ekonomiska, men främst vill vill myndigheten ha verksamhet på orter där rekrytering är lättare.

– Tanken är att vi ska vara lokaliserade på större orter, där vi har större kontor, lättare att rekrytera, utveckla och behålla våra medarbetare, säger Pekka Kairanto, regionchef på Skatteverket.

Men de anställda köper inte den argumentationen. Tvärtom menar man att de i Lycksele lyckats bygga en stabil organisation och behålla kompetenta medarbetare.

– Vi har aldrig haft problem att rekrytera kompetent personal. Plus att personalen stannar ju kvar här. Vi har en kontinuitet, bygger upp kompetensen och vi lär oss hela tiden, säger Mikael Nimåker, skattehandläggare i Lycksele.