– Det är bra att de praktiska konsekvenserna lyfts fram eftersom det är rätt dramatiskt när barn har rätt till undervisning och dessutom plikten att delta men inte får det, kommenterar Fredrik Svensson som är utredare vid analysavdelningen vid Universitetskanslerämbetet (UKÄ).

Problematiskt på många sätt

Det blir problematiskt på många sätt när lärarbristen blir så akut som i Malå. Där hoppade en vaktmästare in som slöjdlärare.

– Om man hittar någon och denne inte är legitimerad så får personen inte sätta betyg och egentligen inte heller planera undervisningen, konstaterar Fredrik Svensson som arbetar vid en myndighet som bland annat har till uppgift att granska kvaliteten vid högskoleutbildningarna.

Fredrik Svensson har själv kritiskt granskat debatten om lärarbristen och kom ifjol med en rapport där han slog hål på en del ”mediesanningar” som gjort gällande att det främst är sådan brist på till exempel NO- och mattelärare.

– Det har varit ett stort fokus på just de ämnena och jag ville nyansera bilden, förklarar han som tog hjälp av statistik för att jämföra hur stora olika ämnen är i skolans timplan i förhållande till hur stor del de är av lärarutbildningen.

Slöjdlärarbristen är ett faktum

Resultatet visade att just när det gäller slöjd är det stor skillnad mellan de behov som finns enligt timplan och de nya lärare som examineras. I schemat utgör slöjden drygt fem procent men i lärarutbildningen knappt en procent. Och slöjdlärarbristen är ett faktum.

– Ändå är slöjd ett ämne som vi inte pratar om i detta land med ingenjörsideal. Det är som att statsmakterna glömmer bort att man bestämt att även det här är viktigt.

Utredaren argumenterar för att lärarutbildningen måste dimensioneras utifrån ämnen. Idag är det helt och hållet studenternas intresse som styr.

– Det är viktigt att de här ämnena lyfts, understryker han.