Stress, jäkt, oklara mandat och förväntningar. Eller ny organisation och teknik som inte satt sig. I SVT Nyheter Västerbottens serie om stress på jobbet har olika bilder av otillräcklighet kommit fram.

– Jag känner igen den beskrivningen oerhört väl från de patienter som kommer hit till oss med utmattningssyndrom. Många kommer från offentlig sektor, kommun och landsting, och de beskriver hur det blivit mer och mer pressat, säger Lisbeth Slunga Järvholm, som är överläkare på Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus.

Hälften av problemen: Jobbet

På stressrehabiliteringen tar man hand om ungefär 120 personer per år som får omfattande rehabilitering. När en person har utmattningssyndrom handlar ungefär hälften av problemen om jobbet, och hälften om privatlivet.

– Antalet remisser hit har fördubblats de senaste åren. Vi såg en ökning i slutet av 1990-talet, men sedan minskade det. Nu ökar antalet med utmattningssyndrom kraftigt igen, säger Slunga Järvholm.

Lisbeth Slunga Järvholm ser två större orsaker till att människor blir sjuka av sina jobb.

– Antingen är det för styrt och övervakat och för svårt att hinna, eller också är det gränslöst så att det blir svårt att prioritera, säger hon.

Men hon har stort hopp till den föreskrift som börjar gälla den sista mars. Då blir arbetsgivaren skyldig att sörja för en god arbetsmiljö ur tre olika aspekter:

• Arbetsbelastning. Det måste finnas balans mellan krav och resurser. Här kan resurser till exempel vara tid.
• Arbetstider. Viktigt att ta hänsyn till arbete på udda tider, det måste finnas tid för återhämtning.
• Kränkande särbehandling. Får också arbetsgivaren större ansvar för att undvika.

Läs också: Ministern tar jobbstressen på allvar

75-80 procent kvinnor

Till stressrehabiliteringen som är en specialistenhet kommer patienter med remiss från primärvården eller företagshälsovården. Oftast krävs en omfattande rehabilitering, för många tar det ett år att komma igen. En del kan aldrig mera jobba heltid. 75-80 procent av patienterna är kvinnor, och de flesta jobbar i offentlig sektor. Lisbeth Slunga Järvholm uppmanar alla att vara vaksamma på symptom på när det blir för mycket.

– Det kan handla om oro, svårt att koppla av, svårt att sova. Men också om kroppsliga symptom, till exempel yrsel, säger hon.

Och egentligen vill hon inte rehabilitera, utan förebygga.

– Vi måste se till att vi får arbetsplatser där miljön är bra, där man trivs och där man kan utvecklas, säger Lisbeth Slunga Järvholm.

Hon påpekar att detta inte bara är en fråga om mänskligt lidande, utan att det också finns pengar att tjäna.

– Man har sett i forskning att det är lönsamt att satsa på bra arbetsmiljö långsiktigt. Det är bra för både arbetstagare och arbetsgivare. Om medarbetarna har en bra arbetsmiljö så blir de mer motiverade och engagerade och jobbar bättre, säger Lisbeth Slunga Järvholm.