Vid höjd beredskap har Svenska kyrkan två lagstadgade krav på sig, bland annat att bedriva begravningsverksamheten. De har ansvaret i alla kommuner förutom i Stockholm och Tranås. För att kunna upprätthålla begravningsverksamheten även vid kris och krig har Svenska kyrkan börjat krigsplacera personal.
– Vi måste kunna begrava manuellt och för det kan det behövas mer resurser än vad som finns idag, säger Lisa-Gun Bernerstedt.
Pågående arbete
Arbetet är i full gång och Lisa-Gun Bernerstedt tror att vissa församlingar redan är klara med att krigsplacera personal, medan andra har en bit kvar.
– Målet är att så snart som möjligt ha beredskapsplaner i alla delar av Svenska kyrkan.
Förmedlar hopp
Förutom de rent praktiska uppgifterna som Svenska kyrkan har menar hon att de har ytterligare en betydande uppgift.
– Att bidra med hopp och livsmod, det är det viktigaste vi gör, säger Lisa-Gun Bernerstedt.
Hör henne berätta mer om Svenska kyrkans höjda beredskap i videon.
Krigsplacering
Att vara krigsplacerad med allmän tjänsteplikt innebär att en person är ianspråktagen för att tjänstgöra under höjd beredskap. Skyldigheten att tjänstgöra inträder först när regeringen beslutar om höjd beredskap och föreskriver om allmän tjänsteplikt.
När det inträffar får personen som är krigsplacerad varken lämna landet, byta jobb eller säga upp sig.
Ingen individ kan ha mer än en krigsplacering och tanken är att personen ska vara krigsplacerad i den verksamhet där den gör störst nytta för totalförsvaret.
Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
