Idag finns det drygt 2000 vattenkraftverk i Sverige där de flesta som har tillstånd har dessa med 1918 års vattenlag. Det innebär tillstånd utan tidsbegränsning och kräver heller inte miljöanpassningar eller minimitappningar.
Lagförslaget som regeringen presenterade i juni 2017 innebär att miljökvalitetnormer för vatten nu blir gränsvärdesnormer vilket i sin tur innebär att tillsynsmyndigheten och domstolar kan ställa högre krav.
LÄS MER: Lång väntan på nya miljökrav på vattenkraft
Men enligt förslaget kan alla större kraftbolag få slippa att ta långtgående miljöhänsyn, det var Lokaltidningen först ut med att rapportera. Istället föreslås det att redan utbyggda älvar ska bli mer effektiva och kunna byggas ut, skriver tidningen.
”Måste hitta andra sätt”
Christer Borg, ordförande i föreningen Älvräddarna berättar att Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten tagit fram en nationell strategi för de storskaliga älvarna. Men både Ångermanälven och Luleälven föreslås att bli undantag där man ska undvika åtgärder som påverkar produktionen och regleringsförmågan, likaså Skellefteälven.
– Man har föreslagit att de mest utbyggda ska kunna göra undantag och öka sin kapacitet, det är fullständigt galet och vi måste hitta andra sätt än att uttöka. Vi kan inte slentrianmässigt använda vattenkraften för att reglera elnätet, säger han och menar också att risken är stor att små kraftverk med liten produktion blir kvar.
LÄS MER: Vattenfall: Nödvändigt med undantag
Som alternativ föreslår Borg att älvarna istället borde regleras snällare och att fler fiskvägar borde byggas.
– Det skulle påverka produktionen med fem procent ungefär och det är klart att det kostar pengar men det får man tåla. Vi kan inte titta på när älvarna, som är hjärtan och pulsådror i många av landskapen, totalförstörs, säger han.