– Nu har vi möjlighet att se om minskade luftvägsinfektioner och minskad antibiotikaförskrivning minskar risken för att insjukna i till exempel astma senare i livet, säger Christina West, professor på Umeå universitet.

Studien har gjorts inom forskningsprojektet Northpop vid Umeå universitet i samarbete med Region Västerbotten. Det finns ingen liknande studie i Sverige.

Den visar att de strikta smittskyddsåtgärderna under pandemin kan ha minskat barnens kontakt med virus och bakterier.

Luftvägsinfektioner hos spädbarn kan påverka immunsystemet och öka risken för astma senare i livet. Tidig antibiotikaanvändning har också kopplats till ökad risk för astma.

– De barn upp till 1,5 års ålder som växte upp under pandemin hade en minskad risk att insjukna i till exempel bronkit och viruskrupp jämfört med kontrollgruppen med barn som föddes innan pandemin, säger Christina West.

”Minskad immunitet”

Drygt 3 300 familjer ingick i studien och barnen följdes till ett och ett halvt års ålder. Föräldrarna fick svara på enkäter om barnets förkylningar, allergi- och astmasymtom, samt ärftlighet och uppväxtmiljö.

Barnen i Northpop-studien följs fortfarande, och om några år hoppas forskarna kunna uttala sig om pandemins långsiktiga påverkan på risken för astma och allergier.

– Nedstängningen av samhället minskade risken för små barn att insjukna men följden blev också en minskad immunitet, så nu har vi istället haft väldigt kraftiga epidemier av RS-virus, så det återstår att se vad det får för konsekvenser framåt. Det är nog så att lagom är bäst när det gäller smitta, menar Christina West.