Blaikengruvan var bara verksam under drygt ett år innan den gick i konkurs första gången, och sedan tidigare är det känt att stora mängder zink släppts ut från gruvan.

Men nu visar en ny studie som studenter vid Umeå universitet gjort, att utsläppen varit betydligt större än man tidigare trott. Undersökningen gjordes genom att man jämförde prover från Storjuktans botten som tagits innan gruvan öppnade 2006, med prover som samlats in i år.

– Vi har mätt zink i många gruvsjöar i Bergslagen, men vi har aldrig sett några liknande koncentrationer. Det här är ett labbrekord, och troligtvis ett svenskt rekord när det gäller koncentrationen av zink i en skogssjö, säger Jonatan Klaminder, docent i miljövetenskap vid Umeå universitet.

Hundratals ton

Sedimentet som studenterna upptäckte täcker omkring 22 hektar av sjöbottnen, och visade sig innehålla bly, koppar och extrema halter zink. Och så mycket som hundratals ton zink kan ha släppts ut i Storjuktan, vilket är giftigt.

– Det är toxiskt för bottenlevande organismer och fiskar i de mängderna som vi har uppmätt i den här studien, säger Sara Svensson, student vid miljö- och hälsoskyddsprogrammet vid Umeå Universitet.

”Jätteallvarligt”

– Det är klart att när vi har svenskt rekord i zinkföroreningar att det är jätteallvarligt. Det är utsläpp som man vidare måste undersöka omfattningen av, säger Jonatan Klaminder.

– Det här är ett av de största miljöproblemen vi jobbar med just nu i Västerbotten, så det har varit förväntat att det finns påverkan i sediment också. Sen är det bra att man fått till några undersökningar som kan börja beskriva omfattningen, säger Magnus Langendoen, enhetschef Länsstyrelsen Västerbotten

Fördubblade kostnader

Det är länsstyrelsen i Västerbotten som ansvarar för tillsynen i området, och 2012 beräknade man att en sanering av området kring Blaikengruvan skulle kosta mellan 70 och 90 miljoner kronor.

Men nu tre år senare beräknar länsstyrelsen saneringskostnaderna till mer än det dubbla.

– Vi vet inte exakt vad en sanering kommer landa på. Det finns än sålänge bara uppskattningar och det ligger på runt 200 miljoner kronor idag, men det är ganska osäkra siffror, säger Langendoen.

Betalas av samhället

Eftersom företagen som försökt sig på gruvdriften i Blaikenområdet gått i konkurs, faller kostnaderna för sanering på skattebetalarna. Och det är hos Naturvårdsverket som länsstyrelsen får ansöka om pengar.

– Vi står för den nationella prioriteringen där vi tittar på hur mycket det är rimligt att det här får kosta och hur mycket pengar vi har. Så länge vi har ett hyfsat stort statligt anslag, så kommer vi kunna prioritera det här området, säger Carl Mikael Strauss, sektionschef på Naturvårdsverket.