Det är en mindre andel unga under 18 av dem som genomgår den inledande undersökningen, Paragraf 7. Ännu färre går sedan igenom en rättspsykiatrisk undersökning och av dem överlämnas ytterligare färre till rättspsykiatrisk vård.
Den åtalade pojken ska nu genomgå steg två i den processen, skriver Skellefteå tingsrätt i ett beslut under onsdagen. Rätten skriver att det finns övertygande bevisning om att 15-åringen har begått de åtalade gärningarna.
– Syftet med undersökningen är att undersöka om personen, som ett alternativ till fängelse, kan dömas till rättspsykiatrisk vård, säger Martin Riegnell, chefsöverläkare och specialist på rättspsykiatri.
15-åringen kommer antingen transporteras till Stockholm för att genomgå undersökningarna eller så kommer ett undersökningsteam till det särskilda ungdomshem där han nu vistas och utför undersökningarna där.
”Återfallsrisken är central”
Döms man till rättspsykiatrisk vård så kan den ges med eller utan särskild utskrivningsprövning. Med utskrivningsprövning så bestämmer Förvaltningsrätten om utskrivning och permission, utan utskrivningsprövning ligger beslutet hos chefsöverläkaren.
– Det som avgör i första hand om det blir särskild utskrivningsprövning är om det rör sig om allvarligare typer av våldsbrott och om det finns en återfallsrisk till följd av den allvarliga psykiska störningen. Återfallsrisken är central i bedömningen, säger Martin Riegnell som arbetar som överläkare åt Rättsmedicinalverket som ansvarar för undersökningarna.
Rättspsykiatrisk vård är inte tidsbestämd. Det är bara vårdbehovet som avgör hur länge vården ska fortgå.
Det är däremot oklart var 15-åringen skulle kunna placeras om han döms till rättspsykiatrisk vård.
– Jag känner inte till om det finns några specifika vårdinrättningar just för minderåriga. Men det är en faktor man behöver ta hänsyn till tillsammans med andra faktorer som diagnos, eventuell beroendeproblematik eller kriminella kopplingar, säger Martin Riegnell.
Javascript är avstängt
Fakta: Rättspsykiatrisk undersökning
En rättspsykiatrisk undersökning genomförs på en rättspsykiatrisk undersökningsenhet. Undersökningen tar fyra till sex veckor. Den misstänkte undersöks av ett team av rättspsykiater, psykolog, socialutredare och omvårdnadspersonal. Syftet med undersökningen är att ta reda på om den misstänkte hade en allvarlig psykisk störning när brottet begicks och om hen behöver vård. Det sker genom samtal, observationer och tester.
När undersökningen är färdig tar domstolen del av den. Om domstolen då anser att den misstänkte har handlat under påverkan av en allvarlig psykisk störning, ska domstolen i första hand välja en annan påföljd än fängelse. En vanligt påföljd är i stället rättspsykiatrisk vård.
För att kunna dömas till rättspsykiatrisk vård måste den tilltalade fortfarande lida av en allvarlig psykisk störning och ha behov av psykiatrisk tvångsvård. Det krävs också att brottet är så allvarligt att straffet i normala fall skulle bli fängelse. Det innebär att ett överlämnande till sluten vård inte kan komma ifråga för bötesbrott.
Källa: Sveriges domstolar