I Umeå dömdes en man och en kvinna till två år respektive ett år och sex månaders fängelse för att ha lurat till sig 2,7 miljoner kronor i ersättning från Umeå kommun, genom att låtsas att mannen som tog emot stöd var rullstolsburen och i behov av personlig assistans. Fallet är inte unikt.
Enligt Johan Stabbfors, som är gruppchef bedrägeribrott vid polisen i Västerbotten så har kriminella nätverk flyttat sin verksamhet till de så kallade välfärdsbrotten.
– Vi har sett att den organiserade brottsligheten nu har kommit in i denna typ av brott. Och enligt siffror jag har sett så pratar man om mellan 11 och 18 miljarder kronor per år i Sverige som går ut till den här typen av välfärdsbrottslighet, säger Johan Stabbfors.
Prioriterad verksamhet
Mikael Ahrtzing som är inspektör vid polisens bedrägericenter i Sundsvall menar att denna typ av brottslighet nu är prioriterad för polisen. I region nord har flera insatser just genomförts med hjälp av underrättelseverksamhet och spaning.
– Risken med den här typen av brott är att folk tappar tilltron till skattesystemet och börjar känna ”Varför ska jag betala skatt om folk bara utnyttjar och stjäl mina pengar i alla fall?”, säger Mikael Ahrtzing.
Så många bedrägeribrott begås
Under 2020 anmäldes omkring 218 000 bedrägeribrott samt 27 000 bidragsbrott. 5,5 procent av befolkningen uppger att de blivit utsatta för försäljningsbedrägeri under 2020, medan 4,1 procent uppger att de utsatts för kort- eller kreditbedrägeri.
År 2020 anmäldes 27 000 bidragsbrott, vilket motsvarar en ökning med 30 procent jämfört med 2019. Omkring 75 procent av de anmälda bidragsbrotten avser brott mot Försäkringskassan. Jämfört med 2011 har de anmälda bidragsbrotten totalt ökat med 183 procent.
Källa: BRÅ
