• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Eva Uustal har undersökt förlossningsskador i över 30 år – hör henne om hur attityden kring ämnet förrändrats. Foto: SVT

Sjukhusen i Västerbotten testar ny metod mot förlossningsskador

Uppdaterad
Publicerad

Länets sjukhus ska titta på en ny metod för att minska andelen förstföderskor som får en allvarlig förlossningsskada.

– I stora delar av världen är det rutin att anlägga ett snedklipp, säger Eva Uustal, överläkare i Linköping.

I december berättade vi om att Västerbotten hade rapporterat in högst andel allvarliga förlossningsskador. Men nu ska länets sjukhus delta i en studie där man ska titta på om ett snedklipp kan minska andelen förstföderskor som får en allvarlig förlossningsskada om de föder med sugklocka.

Under torsdagen hade man en utbildningsdag i Umeå där Eva Uustal, överläkare i Linköping, föreläste och imorgon besöker hon Skellefteå.

Förlossningsskador

– I stora delar av världen är det rutin att anlägga ett snedklipp, men sedan 90-talet har man i Sverige sett lite snett på det här. Men det finns internationella registerstudier som pekar på att vår stora förekomst av förlossningsskador kan ha att göra med att vi klipper för lite i Sverige, säger Uustal.

Störst risk att drabbas för en allvarlig förlossningsskada har de som föder med hjälp av sugklocka/tång där runt 12-14 procent drabbas.

– Det är viktigt att vi i norr också kan bidra till att minska förlossningsskador, säger överläkare Anna-Carin Wihlbäck i Umeå.

Lättare att ställa rätt diagnos

Anna-Carin menar att studien kommer hjälpa de som jobbar på golvet att bli mer medvetna om hur man kan förebygga en bristning.

– Vi kommer lära oss mer om vad som går sönder, det vill säga att ställa rätt diagnos, avslutar Anna-Carin.

I studien är det är frivilligt både hos kvinnan som föder och barnmorskan att ställa upp. Studien startade på Danderyds Sjukhus sommaren 2017 och mer om den kan du läsa här.

”Finns större öppenhet”

Eva Uustal har drivit frågan om trygg förlossningsvård i 30 år och hon har märkt att kunskapen om förlossningsskador blivit bättre.

– Nu finns en större öppenhet och det är fantastiskt roligt att se, säger Eva Uustal, överläkare Linköping.

I klippet ovan kan du höra Eva Uustal om hur kunskapen förändrats kring förlossningsskador.

Förlossningsbristningar – de olika graderna

Skador i underlivet i samband med förlossning handlar främst om mindre bristningar, som ibland inte behöver sys. Men man kan också få större skador och man brukar tala om bristningar i grad 1-4. Nedan redovisas bristningsgrad och vilka vävnader som är involverade.

Grad 1 Hud eller slemhinna

Grad 2 Mellangårdsmuskeler men inte ändtarmsmuskel

Grad 3 Mellangårdsmuskler och ändtarmsmuskel

Grad 4 Mellangårdsmuskler, ändtarmsmuskel och tarmvägg

Källa: Karolinska institutet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Förlossningsskador

Mer i ämnet