– Vi vet inte om det är en reell ökning. Det som förmodligen har hänt är att det idag finns en öppenhet och andra möjligheter och andra vägar att söka hjälp för att hitta sin rätta identitet, säger Karin Svensson, enhetschef på barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
Medicinsk diagnos
De flesta som söker hjälp är tonåringar, men det finns också yngre barn som söker via sina föräldrar.
– Den yngsta som kommit till oss har varit åtta år, säger Karin Svensson.
Den som är vilsen i sin könsidentitet kan få diagnosen könsdysfori. Könsdysfori är en medicinsk diagnos, som kan ställas när en person mår dåligt över att könsidentiteten inte stämmer med det kön som personen tilldelats vid födseln. Vad könsdysfori beror på är ännu inte klarlagt.
Väldigt jobbigt i puberteten
Just puberteten kan vara den svåraste perioden.
– Killar som kommer i målbrottet och det här med adamsäpplet. Flickor som inte vill vara flickor när de börjar få bröst. Det tycker de är väldigt jobbigt, säger Karin Svensson.
De ungdomar som kommer till BUP har ofta funderat länge kring sin könsidentitet och är på det klara med vad de vill.
– I första hand vill de gå in i hormonbehandling. Och det gör man på specialistmottagningar. Då vill de komma iväg fort. När de väl har bestämt sig vill de att det ska hända, säger Karin Svensson.
Lång väntan på behandling
Men köerna är långa, både till BUP och till specialistmottagningen.
– Det är ungefär sex månaders väntetid i Umeå idag, säger Karin Svensson och konstaterar att det är ungefär lika lång kö till BUP i Västernorrland.
– Vi prioriterar i första hand de med svårare psykiatrisk sjukdom. Har man bara en könskorrigeringsfråga kanske man får vänta längre, säger Karin Svensson.
Vill oftast byta kön
De ungdomar som får diagnosen könsdysfori vill oftast ha en remiss till en specialinstans för att gå vidare med olika insatser för att kunna byta kön.
– Jag har aldrig varit med om att vi inte har skrivit remiss till Umeå, om man inte tänker sig att vi måste behandla exempelvis en depression först, säger Karin Svensson.