Förra veckan granskade vi ett omhändertagande av en liten pojke i Sundsvall. Såväl föräldrarna som en av landets främsta experter, Mikaela Starke, ifrågasatte utredningen. Mikaela Starke har också skrivit under dagens artikel i DN och idag utvecklar hon kritiken som rör omhändertagandet av Felix. Hon ifrågasätter de anknytningsproblem som det hänvisas till i socialtjänstens utredning.
”På lösa grunder”
– Vi ska komma ihåg att det här är en grupp som möts av fördomar och en ifrågasättande attityd och jag upplever att den anknytningsproblematik som skrivits fram i utredningen gjorts på lösa grunder. Den dokumentation och de observationer som gjorts håller inte. Det hänvisas till svårigheter för barnet att knyta an till mamman men det finns inte data eller insamlat material som styrker detta, säger Starke. Det är mer ett tyckande, uppger hon.
– Det görs dessutom en felaktig koppling kring mammans intelligenskvot att den skulle befinna sig på en sex till åttaårings nivå och det är en helt felaktig jämförelse. Det går inte att överföra en begåvning till en ålder, och här talar vi om grundläggande brister i kunskap, säger hon.
Litar på bedömningen
Sundsvalls kommun har valt att inte kommentera kritiken mot omhändertagandet, men socialnämndens ordförande Malin Larsson (S), litar på sin personal.
– Jag är övertygad om att föräldrarna älskar sitt barn men jag har fullt förtroende för de socialsekreterare som gjort bedömningen. Det är kompetenta handläggare vars bedömning jag litar på, säger hon.
Flera larmrapporter
Forskaren Mikaela Starke har dock uppmärksammat de larmrapporter om arbetssituationen som vid flera tillfällen kommit från socialtjänsten i Sundsvall.
– Det är oerhört viktigt att socialtjänsten säkrar upp sin verksamhet med kunskap och kompetens, Med rätt förutsättningar och rätt organisation ska överbelastning inte utgöra något problem och människor får inte fara illa för att socialtjänsten inte kan sköta sina jobb, mensar hon.
Fördomsfulla myndigheter
Ny svensk forskning visar på allvarliga brister i socialtjänstens och domstolarnas hantering av omhändertagande av barn till föräldrar med utvecklingsstörning, skriver de sex forskarna. Trots att det finns framgångsrika föräldraprogram omhändertas cirka 30% av barnen i de här fallen, fler än i någon annan grupp.
De avslutar debattartikeln med att ifrågasätta hur föräldrar med utvecklingsstörning ska kunna bedömas rättvist när myndigheterna har fördomsfulla uppfattningar och bristande kunskaper.