Att fiberbankar längs kusten är ett stort miljöproblem har varit känt länge. Stora ytor på havsbotten utanför massafabriker med tjocka sedimentlager. Idag en svart sörja av massafibrer som innehåller en rad miljögifter som DDT, PCD, kvicksilver och dioxiner. De här gifterna användes i produktionen fram till skarven mellan 50- och 60-talet. Problemet är välkänt, men frågan hittills har varit vad som kan göras åt saken.
Treårigt projekt
Nu hoppas man att svaret kan vara mikrober, mikrorganismer som bakterier eller jäst- och mögelsvampar.
Vid årskiftet inledes ett treårigt projekt som leds av Mittuniversitet där även kommunerna Sundsvall och Timrå deltar tillsammans med Region Västernorrland samt företag som SCA och Järven Ekotek i Örnsköldsvik.
Söker lämpliga bakterier
Inledningsvis ska man undersöka vilka typer av mikrober som passar bäst för att bryta ner det giftiga materialet i giftbankar och man utgår från de organismer som redan finns i miljön, som lever i de tjocka sedimentlagren.
Man vill, förenklat uttryckt, se vilka mikrober som passar bäst för jobbet och vilka restprodukter som bildas under nedbrytningsprocessen.
Tanken är att använda två metoder för en kommande sanering. Dels att skapa en slags mikrob-odlingar vid fiberbankarna genom att tillföra näring för organismerna och dels genom att ta upp fibermassor för sanering på land.
Biodiesel
Sanering av miljögifter brukar allmänt vara mycket kostsamt, men Erik Hedenström tror det finns en kommersiell potential i de metoder man nu prövar.
– Vi tror att man kan exempelvis kan utvinna fettsyror som kan användas för att producera biodiesel, säger Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet.
Det här sättet att sanera tas i praktiskt bruk om 5 till 10 år.
I en framtid, inte alltför långt bort, kanske vi åker till jobbet i en bil eller buss som faktiskt drivs på gamla miljösynder från förr.