Därför firar vi den 6 juni

Uppdaterad
Publicerad

Två händelser i Sveriges historia ligger bakom vårt firande av nationaldag.

Firande av nationaldagen arrangeras i länets alla kommuner. Firandet i Sundsvall brukar utmärka sig som ovanligt stort. 2016 stod Sundsvall för Sveriges största samlade nationaldagsfirande med cirka 25 000 – 30 000 besökare enligt arrangören. 

Därför firar vi

Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung. Sverige bröt sig då ur unionen med Danmark och Norge, den så kallade Kalmarunionen, och blev ett självständigt land med egen kung.

Den 6 juni 1809 skrev riksdagen under den regeringsform som lade grunden för det moderna Sverige. Den offentliga makten delades då upp mellan den styrande makten (kungen), den beskattande makten (riksdagen), den lagstiftande makten (kungen och riksdagen) och den dömande makten (Högsta domstolen). Yttrande och tryckfrihet fick vi också.

Svenska flaggans dag

1916 konstituerades styrelsen för den opolitiska organisationen ”Bestyrelsen för Svenska Flaggans Dag” och firandet av flaggan den 6 juni inleddes. Festligheter arrangerades i Stockholm och över hundra andra orter i Sverige. 

Firandet av flaggdagen blev 1983 istället firandet av Sveriges officiella nationaldag. Från och med 2005 är det också nationell helgdag.

Nationaldagen är en sekulär högtidsdag. Det gör att alla, oavsett trosåskådning, kan fira den.

Flaggans historia

Den svenska flaggan har anor från 1550-talet och finns belagd i skrift första gången 1562. Förlagan var troligen den danska flaggan, som är äldst i Norden, men färgerna hämtades från riksvapnet tre kronor. Flaggan användes främst av kungen och hans krigsmakt.

Det skulle dröja fram till 1906 innan flaggan fick sin nuvarande form och färg. Detta genom införandet av ”Lag angående rikets flagga”.

Fanan

Flaggans storlek varierar med flaggstångens längd. Detta till skillnad från fanan, som är avsedd att bäras. Fanan ska alltid vara 100 cm hög och 160 cm lång.

Respekt

Enligt de svenska flaggreglerna ska flaggan behandlas med respekt. Man bör inte flagga med en urblekt eller trasig flagga. När det är ljust ute kan flaggan vara hissad.

Vimpeln däremot, får vara hissad dygnet runt, med det blå fältet uppåt. Vimplar bör inte användas på flaggdagar och varianten med gult kors bör inte användas alls.

Gamla flaggor bör inte brännas eftersom de ofta är gjorda av polyester.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.