Sidsjöns mentalsjukhus invigdes 1943 och var då landets modernaste i sitt slag.
På Sidsjön vårdades totalt omkring 900 patienter åt gången, både inom allmänpsykiatrin och den psykiatriska tvångsvården. Einar Osterman, överläkare inom psykiatrin, hade utsetts till chef för verksamheten av Medicinalstyrelsen och det var han fram till sin död 1964.
Omkring 700 patienter utsattes för lobotomi på Sidsjön under 1940- och -50-talen. Lobotomi innebar ett kirurgiskt ingrepp i hjärnan där man skar av nervbanor för att på så sätt försöka bota psykiska sjukdomar.
Avskaffades
Det var en mycket omdiskuterad metod som ledde till att många patienter fick svåra hjärnskador eller dog, och som avskaffades i slutet av 1950-talet. I och med psykofarmakans intåg upphörde även elchockbehandlingarna som också utfördes på Sidsjön långt in på 1960-talet.
Den mest kända avdelningen var den så kallade specialavdelningen som från 1967 benämndes klinik 3. Den hade många öknamn; specialen, trean och stormen var några av dem.
Kriminalpatienter
På klinik 3 tvångsvårdades de så kallade kriminalpatienter som dömts till psykiatrisk vård efter att ha begått grova våldsbrott.
”Specialen” hade plats för runt 100 patienter och där hade byggnaden galler för fönstren och sex meter höga murar kring rastgården. Allt för att försvåra för rymningsbenägna patienter som betecknades som farliga i olika grad.
Ständiga rymningar
Nu hjälpte det inte nämnvärt. Under de första årtiondena fick allmänheten vänja sig nyheter om att Sidsjöpatienter rymt. De flesta kom tillbaka relativt snabbt, men en del rymningar fick ödesdigra konsekvenser.
Året före tragedin på Södra berget 1947 hade mannen bakom dådet, kriminalpatienten Ingvar Johansson, gjort en av sina många rymningar från kliniken och när landsfiskalen i Gnarp skulle gripa Johansson blev han svårt knivskuren i båda armarna. Han överlevde och Johansson fångades så småningom in.
Dråp med brunnslock
I mars 1961 slog en annan patient på ”trean” ihjäl en vårdare och skadade tre andra med ett brunnslock i gjutjärn. SVTs Aktuellt var på plats och rapporterade om dramat.
En spektakulär rymning i modern tid var stycksmordsdömde Anders Carlssons flykt från kliniken hösten 1993 i samband med en permission. Han lyckades ta sig till Norge i en bil som han försett med ”holländska” registreringsskyltar. Skyltarna hade han själv gjort i metallslöjden på kliniken.
”Lås in dem och kasta bort nyckeln”
Efter varje allvarligare rymningsincident på kliniken blossade debatten upp om patienternas rätt till frigångar och permissioner kontra allmänhetens säkerhet.
Efter dubbelmordet på Södra berget 1947 var Sundsvallsborna i chock och förstämning och många krävde att patienterna skulle låsas in på livstid.
”Satan själv”
Beträffande Anders Carlsson gick åsikterna isär till och med bland läkarna på Sidsjön om huruvida han borde få frigång och permissioner eller inte. En av dem betraktade Carlsson som särskilt farlig; ”Som satan själv”.
Men till syvende och sist var det förvaltningsdomstolarna som ytterst fattade besluten, och så är det än i dag.
År 2001 flyttades den rättspsykiatriska kliniken till nybyggda lokaler i Nacksta väster om Sundsvall.