Ett tiotal tidigare, och nuvarande, AT-läkare berättar om ensamma jourpass utan legitimation, där de behöver hantera livshotade tillstånd – med psykisk ohälsa som resultat.

Flera berättar också för SVT att de har lyft sin kritik till ansvariga, men inte upplevt att någon förändring har skett.

– Jag kan förstå den upplevelsen, just utifrån att vissa förändringar tar tid innan man ser effekten och deras placering hos oss är under en begränsad tid. Man kanske inte hinner uppleva förändringseffekt innan man går vidare till nästa placering, vilket kan vara en förklaring till att man upplever att inget har hänt, säger Camilla Holgersson, verksamhetschef vid Sollefteå sjukhus. 

En del av kritiken som framkommit är att stödet från bakjour har varit sviktande. Under 2022 har Sollefteå sjukhus genomfört en förändring på just den fronten.

–  Vi har fördelat om våra bakjourer så att vi idag har två, vilket skapar mera tid för bakjour att befinna sig på akutmottagningen. Det jag har lyssnat in hittills är att det upplevs positivt, säger Holgersson.

Verksamhetschefen i Örnsköldsvik: ”Lära sig att prioritera”

Verksamhetschefen i Ö-vik, Leif Ehlin, konstaterar att det här arbetssättet har funnits ända sedan han själv var AT-läkare, för ungefär 20 år sedan. 

– Det jag tycker är upprörande är när de skriver att de inte fått stöd från sina bakjourer. Det är inte så vi ska jobba. AT-läkarna ska känna gott stöd, det är jätteviktigt för patientsäkerheten, säger Leif Ehlin och fortsätter:

– Sen är det mycket jobb och det kan det vara på en akutmottagning, man måste lära sig att prioritera, vilket är en del av läkaryrket.