Lukten av brandrök känns fortfarande tydligt. Kolsvarta stubbar täcker det hygge där branden började. Regnet hänger i luften men det gjorde det inte då, onsdagen den 18 juli.

– Vi är ganska säkra på att det var ett träd som föll över en kraftledning och orsakade gnistbildning. Tyvärr råkade det vara på ett torrt hygge med mycket brännbart material så det spred sig explosionsartat, säger Olle Adolfsson, distriktschef på Holmen skog som äger större delen av det branddrabbade området.

Mindre yta än befarat

De tidigare uppgifterna på uppåt tusen hektar har nu justerats nedåt till hälften efter noggrannare beräkningar.

– För Holmen är det 455 hektar som har brunnit och av det är drygt 420 produktiv mark. Sedan är det ett 20-tal hektar på andra privata marker också.

En tredjedel av Holmens innehav består av nyligen avverkad mark eller ungskog på upp till tio års ålder. Vissa hyggen var inte ens planterade och där blir förlusten relativt liten – men å andra sidan består över 40 procent av skogen av äldre bestånd från 50 år och uppåt. 

Inventering under hösten

– Så vi har haft otur att så mycket produktiv skog brann ner för oss. Vi ska göra en inventering nu under hösten för att få ett grepp om vad vi kan avyttra till energiverk och vad vi kan sälja som sågtimmer men kostnaden ligger på bortåt tio miljoner för avverkning och återställande. Dessutom har vi kostnader för släckningsarbetet på ett antal miljoner, säger Olle Adolfsson.

Inventeringen kommer också att visa hur mycket av skogen som överlevt; förhoppningen är att en del, framför allt tallskog, trots allt kan fortsätta växa till avverkningsbar ålder. Men det är inte riskfritt att ge sig in i brandområdet, vare sig för Holmens personal eller övriga, framför allt eftersom träd som fått rötterna bortbrända lätt ramlar omkull.

– Vi har satt upp skyltar och varnar för att gå in i brända bestånd, framför allt granbestånd för där faller det en massa träd, så det är definitivt olämpligt, säger Olle Adolfsson som är mycket tacksam för all hjälp under branden.

Holmens marker i Hälsingland

– Brandkåren, frivilliga och hemvärnet såg till att den inte blev i storlek med de bränder vi hade i Hälsingland, som också var på Holmens marker.

För Olle Adolfsson var Brattsjöbranden en av de största han varit med om men långt ifrån den enda. Bara i hans distrikt, Ångermanland och norra Jämtland, har det varit 25 bränder i år.

Dessutom bränner man själva cirka 50 hektar skog per år i naturvårdssyfte.

– Jag tror att vi och räddningstjänsten skulle kunna tjäna på att ha ännu tätare kontakt och att vi har en del kunskap att bidra med, säger han inför framtiden.