I fredags kom alltså domarna mot tre personer i konkursförsatta basketklubben Sundsvall Dragons ledning: styrelseordföranden Anders Öhrn, klubbdirektör Anders Jansson och föreningens kassör.

Åklagare Andreas Bogseth hade yrkat på fängelse i sex månader för Jansson (grovt bokföringsbrott) och villkorligt straff för Öhrn (grovt bokföringsbrott och urkundsförfalskning).

Skärpte straffen

Tingrätten ansåg dock att brottsligheten bör rendera i hårdare påföljder än så och dömde de båda till tio månaders fängelse. Något som förvånade många.

Men att domstolar ”saltar” påföljder för dömda jämfört med vad åklagaren yrkat på är inget konstigt i sig enligt Dennis Martinsson, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet.

Står fri

– Rent allmänt är det så att domstolar inte är bundna av yrkandena. Domstolen står fri att göra en egen bedömning och värdering både av bevisningen och av påföljden om domen nu blir fällande, säger han.

Tingsrätten anser att Öhrn som ordförande inte kommer undan sitt yttersta ansvar oavsett om han ansett sig som okunnig och ointresserad av bokföring, och att han därför inte kan undgå fängelsetraff.

Flera aspekter spelar in

– Domstolen är alltså suverän när det gäller bedömningen av vad den aktuella brottsligheten ska motsvara när det gäller straffet.

Det är flera aspekter som spelar in när det gäller hur påföljder ska fastställas.

– Vad det är för typ av brott, hur allvarlig den är, uppsåtet, om det gjorts för egen vinning etcetera. Och förstås om brottet i fråga betecknas som grovt, säger Dennis Martinsson.

Högre än minimistraffet

– Straffskalan för grovt bokföringsbrott som det är fråga om här är fängelse i minst sex månader och som mest i sex år. Om det handlar om grovt bokföringsbrott i storleksordningen flera miljoner så kan det ju vara så att tingsrätten anser att påföljden bör vara högre än minimistraffet, det vill säga sex månaders fängelse.